Hoppa till innehållet

ETC Västerås

Debatt: Allt hemskt går inte att lagstifta bort

Bild: Fredrik Sandberg/TT
Bild: Fredrik Sandberg/TT Bild: ”För många är tiggeriet bara ett sista, desperat alternativ till försörjning.”

ETC Västerås

Det sitter en äldre kvinna utanför matbutiken. Hennes kläder är slitna, blicken är trött. Framför henne har hon en bild på sina barnbarn och en pappersmugg. Av skäl jag inte vet så har hon funnit det nödvändigt att tigga.Enligt Moderaternas nya förslag är hon en brottsling.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Västerås som står för åsikten.

Moderaterna vill nämligen förbjuda tiggeri. Detta är för mig som medmänniska och miljöpartist absurt. Det går inte att lagstifta mot fattigdom, utan det behövs andra insatser. Det handlar om insatser på flera nivåer. 

På en europeisk nivå behöver vi i de rikaste länderna ta ansvar för de fattigare länderna och hjälpa dem att hitta sätt att ta hand om sina medborgare. Men inte utan motkrav på hur de pengar och resurser vi bidrar med ska användas. Från den nationella nivån behövs stöd till kommunerna i form av exempelvis resurser och kunskap. På kommunal nivå handlar det om att tillsammans med civilsamhället ge dessa människor en grundläggande trygghet och värdighet.

Ett skäl som framförs för ett tiggeriförbud är att människohandeln skulle minska. Det tror jag inte på. Det som behövs är resurser så att poliser nationellt och internationellt kan lagföra de som sysslar med människohandel. Att straffa de tiggare som redan är potentiella offer för människohandelsbrott genom att göra dem till förövare i ett annat brott är kontraproduktivt. Och för dem som blir utsatta för människohandel finns inget att vinna på att tvingas bort från gator och torg.

Så länge de syns kan vi försöka hjälpa dem med stöttning och insatser. Tvingas de gömma sig blir allt sådant mycket svårare. Det är också viktigt att minnas att långt ifrån alla som tigger är utsatta för människohandel. För många är tiggeriet bara ett sista, desperat alternativ till försörjning. Har vi verkligen rätt att frånta dem detta?

Ett tiggeriförbud innebär även praktiska problem. Vart går egentligen gränsen för tiggeri? Om jag tappar plånboken och ber en person om busspengar vore jag då i Moderaternas ögon en brottsling? För jag antar att det inte är tiggeri baserat på etisk härkomst vi diskuterar?

Ytterst handlar det om hur vi ser på varandra. Vi kan välja att se på varandra med misstänksamhet och rädsla. Eller så kan vi välja att se varandra i ögonen med nyfikenhet och värme. Det är lätt att tänka att det som inte syns inte finns. Om detta stämde vore ett tiggeriförbud en enkel utväg, nästan som magi. Men verkligheten fungerar inte så. Ingen vinner på att Sverige blir ännu kallare och ogästvänligare. Allt hemskt går inte att lagstifta bort. I stället krävs målmedvetet arbete på lokal, nationell och internationell nivå för att skapa en varaktig förändring mot en hållbar och rättvis värld.

 

Ämnen i artikeln