Debatt: Allmännyttan ska inte gå före i vårdkön

Nyligen skrev jag en artikel om hur kommunala bostadsbolaget Stockholmshems personal ska få gå före alla andra i vårdkön. I upphandlingen av sjukvårdsförsäkringar framkommer att bolaget kräver tillgång till ett nationellt nätverk av privata sjukhus och en särskild rådgivning bemannad med legitimerade sjuksköterskor.

Efter publiceringen blev jag kontaktad av en kvinna på ett annat kommunalt bostadsbolag i Stockholm, nämligen Svenska Bostäder. Kvinnan berättade att bolaget haft sjukvårdsförsäkringar under det senaste decenniet, men att hon var en av flera anställda som inte fick ta del av denna förtur till svensk sjukvård.

Kvinnan trodde sig vara försäkrad som alla andra på jobbet. Men när hon skulle nyttja försäkringen fick hon av personalavdelningen veta att hon inte hade någon, detta på grund av en whiplashskada flera år tidigare.

Hur försäkringsbolaget hade fått kännedom om whiplashskadan vet inte kvinnan. Vad hon däremot vet är att hon mådde dåligt av den negativa särbehandlingen. Hon kände sig utpekad. Hon pratade med en annan kollega som också blivit utesluten ur försäkringskollektivet, och kollegan upplevde det på samma sätt.

I ett mailsvar till mig bekräftar Svenska Bostäder, via kommunikationschefen, att deras anställda ”måste vara helt friska” för att få ta del av försäkringen. Bolaget anser sig alltså inte bara förtjänta av lagstridig förtur till sjukvård framför andra medborgare, utan man sorterar även bland sina egna medarbetare.

Svenska Bostäder har haft avtal om sjukvårdsförsäkring för sina friska anställda sedan 1 maj 2008. Jag har begärt ut alla avtal och all korrespondens med försäkringsbolaget If. Det är sida upp och sida ner av köpslående kring det som enligt svensk lag ska vara en rättighet på lika villkor och efter behov för alla medborgare.

Köpslåendet är ett naturligt inslag i den kostnadskrävande byråkrati och pappersexercis som kännetecknar privat sjukvård. Ett litet exempel på futtigheterna: I en ”Begäran om komplettering och förtydligande” från år 2019 vill Svenska Bostäder förhandla upp avtalet en månad. If svarar: Härmed bekräftas att skrivningen ”t.o.m en ålder på 66 år och 11 månader” för denna försäkring har ändrats ”till 67 år”.

Ålder är förstås en viktig faktor för att prisbestämma försäkringarna vid anbud i en pågående upphandling. Därför vill försäkringsbolagen veta exakt vilken ålderssammansättningen är bland de anställda, en information som Stockholmshem nyligen (20 oktober) lämnade ut på den aktuella upphandlingsportalen.

Men även klassammansättning är uppenbarligen viktig för försäkringsbolagen. I den pågående upphandlingen vill försäkringsbolagen veta vilken fördelning det är mellan arbetare och tjänstemän på Stockholmshem.

Så här löd frågan: ”Hur ser fördelningen ut på Stockholmshem när det gäller tjänstemän kontra arbetare?”

Så här löd svaret från Stockholmshem den 20 oktober 2020: ”Per den sista september hade vi 304 tjänstemän och 75 kollektivanställda.”

Försäkringsbolagen vill även veta hur stort beståndet är, ungefär som om det handlar om träd, vilda djur, apor, järv eller storskarv (dessa växter och djur dyker upp när jag googlar ordet bestånd).

Frågan lyder: ”Vad är storleken på beståndet – dvs hur många försäkrade/medförsäkrade/barn gäller det och vad är åldersfördelningen de emellan?”

Stockholmshem svarar lika beredvilligt på denna fråga. Det är sorgligt att se Allmännyttan delta i ett sjukvårdsspel där vissa har förtur framför andra och där gamla och sjuka diskrimineras i strid med lagen.

Svenska Bostäder och Stockholmshem bör omedelbart säga upp avtalen om privata sjukvårdsförsäkringar.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.