Debatt: Alla utförsäkringar måste upphöra

Sedan 2006 har det ideologiskt laddade begreppet ”arbetslinje” varit dominerande i den svenska välfärdspolitikens utformning, och den har gått ut på idén om att det ska anses vara mer eftersträvans­värt för arbetslösa att skaffa en anställning och tjäna en egen lön snarare än att enbart få finansiellt stöd från samhället. Detta är Regeringen Reinfeldts stora politiska arv som förvaltats av efterkommande regeringar och konsekvensen av normaliseringen av den kurs­riktningen är att socialförsäkrings­politiken med tidens gång, oavsett regering, blivit restriktiv och repressiv, vilket slagit hårt mot arbetslösa och sjukskrivna. Allt fler drabbade får självmordstankar som är direkt kopplade till avslag om sjukpenning.

En annan grupp som drabbas är våldsutsatta kvinnor. Erfarenheter från flera kvinnojourer är att Försäkringskassan inte godtar läkar­utlåtande som intygar att den sökande är fysiskt och psykiskt utsatta av en man i nära relation. Enligt forskning kan Försäkrings­kassan omedvetet nyttjas av våldsutövande pappor för att kontrollera mammors handlingsutrymme efter en separation, till exempel lämna falska uppgifter.

Försäkringskassan, som är en statlig myndighet som finns till för att ge nödvändigt stöd och rehabilitering åt människor i krisdrabbade livssituationer, tillämpar i hög grad rättsosäkra, oförutsägbara prövningar som präglas av misstänkliggörande och långvariga granskningar. Även Arbetsförmedlingen har i flera år larmat om att de får ta emot människor som är för sjuka för att kunna arbeta. Allt detta har dessutom under lång tid skett i kombination med minskad personalstyrka och ekonomiska resurser inom de olika myndigheterna, vilket gör att man inte förmår att ­bemöta ­social utslagning och ökade socioekonomiska klyftor på ett tillräckligt effektivt sätt.

Ekonomisk utsatthet har starka kopplingar till andra sociala problem, till exempel våld, diskriminering, kriminalitet och psykisk ohälsa. Av det skälet är det avgörande att myndig­heterna skapar förutsättningar för helhets­perspektiv, i vilket den enskilda individens livssammanhang sätts i centrum. I praktiken innebär det att nödvändiga kompetenser bör samlas under ett och samma tak.

Med andra ord, det finns ett stort behov av att reformera socialförsäkringssystemet och säkerställa att systemet finns till för människor. På kort sikt handlar det om att stoppa alla utförsäkringar, att läkare på Försäkringskassan som underkänner andra läkares intyg måste bort och att förhindra att ingen människa hamnar mellan stolarna. Det sistnämnda förutsätter en ökad samverkan mellan A-kassan, Försäkringskassan, socialtjänst samt hälso- och sjukvården.

På längre sikt handlar det i grund och botten om att återupprätta trygghetssystemet. Vi från Feministiskt initiativ föreslår därför att regeringen till en början inrättar en myndighet med samlat ansvar för alla socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd. Åtminstone tillsätter en utredning om en sådan omorganisering. Regeringen behöver också inrätta en nationell kriskommission, för att bland annat utreda alla ”friskförklaringar” av människor som några veckor senare avlider av sina sjukdomar.

Det är inte etiskt försvarbart att upprätthålla ett system där människor som söker hjälp och stöd utsätts för förnedring på byråkratiska grunder. Att situationen ser ut så här beror på ideologi och politik, inget annat. För oss i Feministiskt initiativ är vår ideologiska grundsyn att systemet ska anpassas efter människor, inte att människor skall tvingas anpassa sig efter ett havererat system.