Debatt: Alla ska kunna bo kvar efter upprustning

En rapport från Boverket visar att 25 procent av hyresgästerna flyttar strax innan, under eller efter upprustning. De har inte längre råd att bo kvar. 

Att miljonprogrammets flerfamiljshus måste rustas upp är det ingen som ifrågasätter. Men på vilket sätt ska det göras och på vems villkor: hyresgästernas eller fastighetsägarens, undrar Hyresgästföreningen.

Under den senaste tiden har vi vid ett flertal tillfällen sett hur fastighetsägare har gått ut och informerat hyresgästerna om att upprustning ska ske och att hyrorna då förväntas stiga med upp mot 60 procent. Det är ett hårt och ovärdigt sätt att förhålla sig till sina hyresgäster. Hur många av oss kan stillatigande acceptera att boendekostnaderna höjs med 60 procent, på grund av att fastighetsägaren anser att ett helkaklat badrum är en nödvändighet?

En rapport från Boverket visar att 25 procent av hyresgästerna flyttar strax innan, under eller efter upprustning. De har inte längre råd att bo kvar. 

Sedan bostadssaneringslagen infördes 1974 finns regler som säger att hyresgästerna ska ha inflytande i samband med upprustningar. När en fastighetsägare vill genomföra standardhöjande förändringar, ska en majoritet av hyresgästerna ge sitt godkännande. Standardhöjande upprustningar leder, till skillnad från nödvändiga stambyten, alltid till högre hyror. 

Men praktiken visar att en fastighetsägare som inte får hyresgästernas godkännande i de flesta fall går vidare till hyresnämnden, som i nio fall av tio ger sitt godkännande. Det här leder till en orimlig situation där hyresgästernas besittningsrätt är satt ur spel. 

När upprustningarna skulle dra igång på Järva för ett antal år sedan, ledde det till stort missnöje och demonstrationer. I dag  är Järvamodellen ett exempel på en bra upprustning. Vad hände? Fastighetsägaren Svenska bostäder tvingades inse att hyresgästerna måste vara delaktiga för att en upprustning skulle kunna bli lyckad. 

Järvamodellen innebär att hyresgästerna genom samråd kommer överens med fastighetsägaren om vilken upprustningsnivå man önskar i fastigheten och i den egna lägenheten. Hyresnivåerna redovisas tydligt för de olika alternativen, vilket ger hyresgästerna möjlighet att välja den nivå som passar dem bäst.

Järvamodellen kan tyckas vara ett skolexempel på hur en upprustningsprocess kan genomföras smidigt och till allas belåtenhet. Men inte ens de kommunala bostadsbolagen inser tydligen fördelarna med att ha hyresgästerna med sig i stället för emot sig. 

Nu senast ser vi hur Stockholmshem vid upprustningen vid Valla torg,uttalar sig om att hyrorna kommer att höjas 50–60 procent. Det är helt oacceptabelt att ett kommunalt bostadsbolag behandlar sina hyresgäster på det sättet. 

Hyresgästföreningen region Stockholm kräver nu att ett lagstadgat samrådsförfarande införs. Alla hyresgäster ska kunna bo kvar efter en upprustning.