Debatt: Akutpatienter går före vårdgarantin

Tyvärr händer det att vi inte kan erbjuda alla patienter vård inom vårdgarantins ram. Jan Olsson, sjukvårdsdirektör svarar på Mona Neumanns debattinlägg om vårdgarantin. 

Oftast beror det på att ett stort antal akuta patienter måste beredas utrymme först. Den berörda kliniken har då möjlighet att via vårdslussen hänvisa patienten till en annan vårdgivare. Det kan vara till ett mottagningsbesök för bedömning eller till en redan planerad operation. Om hänvisningen avser ett bedömningsbesök, så vill kliniken här oftast göra en egen bedömning av det som kommit fram vid besöket innan en operation planeras in. Denna kan sedan ske hos oss eller hos en annan vårdgivare. Om operationen ska ske hos en annan vårdgivare, så överlämnas ansvaret för operation och uppföljning till denna. 

Ansvaret återtas vanligtvis efter att patienten varit på sitt återbesök. Det innebär att också oväntade händelser och komplikationer fram till dess ska tas omhand av den andre vårdgivaren. Detta främst av patientssäkerhetsskäl eftersom kliniken här då ännu inte har några uppgifter om vad som har gjorts och hur förloppet har varit. Detta ansvar och de åtgärder de anser nödvändiga ersätter Region Örebro län den andra vårdgivaren för. Skulle akuta komplikationer tillstöta efter att patienten har kommit hem, så tas dessa omhand på akutmottagningen eller den klinik som har hänvisat patienten till en annan vårdgivare.

Det grundläggande ansvaret för vården av länets patienter har Region Örebro län. När vi av olika skäl remitterar patienter till andra sjukhus och vårdgivare övertas behandlingsansvaret av dessa under den tid vården bedrivs där. Detta är ett helhetsansvar som också omfattar smärtlindring, komplikationer och andra oväntade händelser. Ekonomisk ersättning för detta regleras mellan regionen och vårdgivaren. Kontinuiteten blir naturligtvis bäst när hela vårdförloppet kan ske hos en och samma vårdgivare. När vi ibland hänvisar till andra vårdgivare för att kunna erbjuda en kortare väntetid, så är det givetvis väsentligt att kommunikationen mellan oss och dem är så god att ingen patient upplever att ansvaret blir otydligt.