Debatt: Akut hot mot Moldavien – Ryssland måste stoppas

Ett år har gått sedan Ryssland inledde kriget mot Ukraina. Den 24 februari, årsdagen av den fullskaliga invasionen var en dag vi samlades och markerade mot Putins vansinne. Men låt oss komma ihåg, Rysslands hot mot sina grannar har pågått längre än tolv månader.

För Moldavien, ett av Europas fattigaste länder och med en historia som före detta Sovjetrepublik är Rysslands hot en realitet sedan decennier tillbaka.

Moldavien är det land, utanför Ukraina, som är mest påverkat av kriget. Trots att landets ekonomi och säkerhet står på spel har man visat stor solidaritet och tagit emot flest flyktingar per capita. Cirka 750 000 ukrainare har flytt genom Moldavien och cirka 100 000 finns kvar i landet. Inflationen ligger bland Europas högsta och gick upp till hela 35 procent i oktober och energipriserna har sjufaldigats.

Förutom de ekonomiska konsekvenserna av kriget har de ryska hoten trappats upp med syfte att föra landet tillbaka till en tid då Moskva dikterade. Att Moldavien är under hårt tryck råder det ingen som helst tvekan om. Enligt den ryska utrikesministern är det Moldavien som står “näst på tur” efter Ukraina. I Transnistrien finns sedan länge rysk närvaro med runt 1 500 soldater och ett av Europas största lager av ammunition.

Neutrala Moldavien är sedan länge måltavla för ryskt hybridkrig och kämpar mot desinformation och cyberattacker. Efter att ryska missiler passerat över landets gränser har man tvingats stänga luftrummet. Att Putin använder energisektorn som vapen har Moldavien särskilt fått känna av när man utsatts för flera nationella strömavbrott.

Nyligen avslöjades planer om en nära förestående statskupp. Den demokratiskt valda ledningen skulle avsättas och med våld bytas ut mot ryska marionetter. Planen var att civilklädda personer med militär kompetens skulle ta kontroll över centrala byggnader i huvudstaden Chisinau och ta gisslan. Samtidigt skulle inresta bråkmakare skapa osäkerhet och kaos på gator och torg. Allt orkestrerat från Moskva.

Att planerna, tack vare den ukrainska säkerhetstjänsten kom ut minskade risken för att de skulle fullföljas just nu. Men att utropa faran över vore ett stort misstag.

Moldavien är ett av Europas både fattigaste och minsta länder men ligger strategiskt viktigt vid Svarta havet med lång gräns mot Ukraina. Efter den ryska invasionen sökte Moldavien medlemskap i EU och i juni fick man kandidatstatus. Det breda stödet bakom president Maia Sandu och viljan att fortsätta jobba hårt för att bli del av den europeiska familjen, har öppnat ett historiskt fönster att välkomna Moldavien i EU.

Nu bidrar EU med omfattande makrofinansiellt stöd för att landets redan innan krigsutbrottet kraftigt ansträngda ekonomi inte ska kollapsa. För att hålla Moldavien på fötterna medan de frigör sig från rysk gas är fortsatt stöd avgörande. EU måste också skrota handelshinder som slår mot moldaviska äppelodlare eller verkstadsföretag för att landet på egna ben ska lämna fattigdom bakom sig.

Slutligen behöver Moldaviens liksom Ukrainas väg in i EU tydligt och skyndsamt stakas ut. Då kommer Moldavien behöva stöd i reformarbetet, inte minst vad gäller korruptionsbekämpning.

EU och den fria världen reagerade alldeles för sent på Rysslands hot mot Ukraina. Det är med facit i hand en en historisk skamfläck att varken Georgien eller Ukraina fick mer stöd efter att Ryssland anföll länderna 2008 och 2014. Vi får inte göra om samma misstag. Moldavien och EU behöver varandra. Låt inte denna historiska möjlighet gå oss ur händerna.