Debatt: Även om kriget tar slut så lever det kvar i barnen

Stater och givare måste vara redo att stödja ett långsiktigt och omfattande rehabiliteringsprogram för alla barn i Gaza. Det krävs program som omfattar flerårig och flexibel finansiering för att stödja mental hälsa och psykosocialt stöd (MHPSS), utbildning och skydd av barn som har förlorat så mycket. 

Detta måste inkludera ansvarsutkrävande för Israels agerande i Gaza.

I december 2024 delade War Child med sig av den första studien om den psykologiska påverkan av kriget på utsatta barn i Gaza. I rapporten framgår att 96 procent av barnen känner att döden är nära och nästan hälften har uttryckt en önskan om att dö. Nästan alla barn (över 70 procent) uppvisar tecken på aggressivitet, rädsla, tillbakadragenhet och svår ångest, tillsammans med en genomsyrande känsla av hopplöshet. År av fördrivning, förlust och obevekliga bombningar har lämnat barnen med psykologiska ärr och deras familjer i en svår situation. Vi måste tillsammans ändra på dessa siffror, med fortsatt stöd och utkrävande av rättvisa.

Rättvisa är en nödvändig komponent i barnens läkande. Det internationella samfundet måste ge dessa barn upprättelse, erkänna kränkningen av rättigheter. War Child uppmanar stater att hålla alla parter ansvariga för deras flagranta brott mot internationell rätt. Detta måste inkludera ansvarsutkrävande för Israels agerande i Gaza, som FN har bedömt utgör krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Den nyligen meddelade vapenvilan mellan Israel och Hamas är en välkommen utveckling för de drabbade i Gaza. Men trots att vapenvilan är ett nödvändigt steg mot fred, får vi inte glömma barnens trauma och fortsatta behov av humanitärt bistånd.

För de 1,9 miljoner människor som har överlevt mer än 16 månader av israeliska attacker, kvarstår allvarliga hinder att få tillgång till akut humanitärt bistånd. Tillgång till humanitärt bistånd och införsel av livsnödvändiga varor måste vara fri och obegränsad. I synnerhet psykosocialt stöd, som är särskilt viktigt för barnen i Gaza som bär den största bördan av denna katastrof, måste kunna levereras i stor skala.

Vapenvilan är ett tecken på hopp, men det är bara ett första steg. Det psykiska traumat från såväl det våld de har bevittnat som kränkningen av barnens rättigheter kommer att vara kvar länge. Det internationella samfundet måste agera nu, innan den katastrofala psykiska ohälsan skapar intergenerationella trauman, vars konsekvenser regionen kommer att få hantera i decennier framöver. 

Vi måste säkra resurser för att stödja barnens läkning och motståndskraft.  

Det är bråttom, vi måste agera nu för barnens välmående. För att ta kriget ur barnen.