Debatt: Är Jimmie Åkesson rädd för alla spöken på EQT?

Carried interest är de bonusar många riskkapitalister tjänar. Ta det så kallade utköpsbolaget EQT som exempel. De investerar framförallt pensionspengar i att köpa upp och sen sälja andra företag. Om de gör stor vinst får toppcheferna på EQT höga bonusar. Inte för att de själva tar särskilt stor risk utan för deras arbete med att utveckla bolagen.

Just frågan om risk och arbete är central för hur bonusarna ska beskattas. Kapitalvinster, som är utsatta för risk, skattas idag mycket lägre än intäkter från arbete. För att det passar dem har därför riskkapitalbolagen länge hävdat att carried interest ska beskattas lågt som kapital. Skatteverket har utmanat detta och nyligen upptaxerat 67 riskkapitalister med 1,6 miljarder kronor. Det är det som fått finansminister Elisabeth Svantesson (M) att reagera.

Under tisdagen släpps utredningen av hur carried interest ska beskattas. Mycket tyder på att den i lagstiftning ska slå fast att riskkapitalisterna ska få betala den låga kapitalskatten. Utredningen har av skatteprofessorer beskrivits som ett ”beställningsjobb från branschen”. Istället borde den fastslå det rakt motsatta. Varför ska riskkapitalisterna få en gräddfil bara för att de har ett avancerat upplägg för sina bonusar? Övriga samhällsbehov är alldeles för stora för att prioritera ännu ett kryphål i svensk skattelagstiftning.

Knappast är det arbetarna på fabriksgolven eller undersköterskorna som tryckt på.

Det är inte första gången frågan är uppe för debatt. Senast ett liknande förslag kom var Anders Borg finansminister. Efter massiv kritik, och avsaknad av majoritet i riksdagen – SD var emot på den tiden – fick Borg dra tillbaka förslaget. SD har nu tvärvänt, det verkar inte längre lika viktigt att ”minska klyftan mellan de som arbetar och de som har kapital” som man argumenterade då. 

Anders Borg och Jimmie Åkesson är inte de första som ändrat sig i frågan. Även Donald Trump drev faktiskt att ta bort detta kryphål i sin första presidentvalskampanj, innan det visade sig vara lättare att vika sig för finansbranschen. Joe Biden försökte sedan på riktigt ta bort det, som del av finansieringen av sitt jättelika klimatpaket. Just frågan om carried interest hängde kvar in i det sista. Till slut fick Biden ge sig. Den senator vars röst klimatpaketet hängde på vägrade. Samma senator hade för övrigt fått in över 20 miljoner kronor i bidrag från finansindustrin.

Då Sverige saknar lobbyregister vet vi inte vilka kontakter Svantesson eller Åkesson haft med EQT-topparna. Men att de spökar i bakgrunden är ändå uppenbart. Knappast är det arbetarna på fabriksgolven eller undersköterskorna som tryckt på, som fått SD att byta position. Är Jimmie Åkesson rent av rädd för spökena på EQT?