Debatt: 56 miljarder i ränteavdrag – men noll till hyresgäster

Ränteavdraget är det skatteavdrag som gör att låntagare kan få tillbaka 30 procent av sina räntekostnad­er. I praktiken är det en rabatt på bolån. Nu när bolåneräntorna bara stiger så ökar förstås även statens kostnader för ränteavdraget. Slutnotan för 2023 kan, enligt en prognos av Ekonomistyrnings­verket (ESV), ­landa på hela 56 miljarder kronor. Det skulle i så fall innebära en ­fördubbling på tre års tid.

Det är inte konstigt. Allt blir dyrare, inte bara mat och el, och många låntagare räknar med avdraget för att få ihop sin ekonomi. Det som däremot är konstigt är att de som skulle behöva hjälpen ännu mer får noll och ingenting. Sveriges hyresgäster.

Hyresgäster generellt har en mer ansträngd ekonomi än de som äger sin bostad och den klyftan blir inte mindre. Redan under 2022 uppgav nästan var tredje hyreshushåll att deras boendekostnader var ohållbara, enligt en rapport från Hyresgästföreningen. Tidigare i år kom det även rapporter om att rekordmånga hyresgäster vill byta lägenhet just eftersom de har svårt att få råd med hyran. Under 2023 fördubblades antalet hyresgäster som vill byta sin lägenhet och ungefär en tredjedel av dem säger att de vill göra det för att få ner sin hyra.

Att det är så många som vill byta lägenhet just av anledningen att få ner sin hyra är skrämmande. För som bekant så kryllar det inte direkt av billiga lägenheter i våra storstäder. I Stockholm är boende­kostnaderna en av de största anledningarna till att människor flyttar härifrån. Hälften av utflytt­arna anger boendekostnader som en stor eller avgörande faktor för betydelse för beslutet att flytta. I Malmö har en del fastighetsägare, efter att de lämnat förhandlingarna med Hyresgästföreningen, valt att skicka ut hyresavier med en ytterligare hyreshöjning utöver de fem procent som Malmöbornas hyror höjdes med i år.

Och regeringen har inte lyft ett finger för att hjälpa till att få igång byggandet av överkomliga hyresrätter i en tid när behovet är som störst och byggbranschen tvärnitar. Tvärtom så har det statliga investeringsstödet för att bygga hyres­rätter slopats.

Vad ska regeringen göra för att alla vi som bor i hyresrätt ska kunna bo kvar i våra hem? I våra jobb möter vi dagligen oroliga hyres­gäster som bävar inför nästa hyreshöjning, som undrar vad de ska dra in på härnäst för att få ekonomin att gå runt. Allt kring en fastighet kostar mer idag, underhåll, räntor som bostadsbolagen betalar, el, vatten med mera. Men det är inte rimligt att hyresgästerna ska ta hela smällen för de ökade kostnaderna. Det är dags att regeringen hjälper även oss som bor i hyresrätt på samma sätt som man stödjer villa- och bostadsrättsinnehavare i form av ränteavdrag.

Ett första steg är att återinföra det statliga stödet för att bygga billiga hyresrätter och att reformera och höja bostadsbidraget eller på annat sätt stödja oss hyresgäster ekonomiskt. Nästa steg måste vara att regeringen genomför en totalöversyn av både regler och skatter som kan jämna ut de idag så orättvisa villkoren mellan upp­låtelseformerna. Målet ska vara att uppnå en rättvis balans mellan ägt och hyrt boende.

Vi hyresgäster kräver inget miljard­regn men vi kräver att staten i den ekonomiska krisen tar likvärd­igt ansvar för människor oavsett var vi bor.