Sverige ska ha ny kärnkraft – kosta vad det kosta vill. Det är de framtida skattebetalarna som får ta den stora notan.

Läsaren undrar hur det kommer det sig att Norge konsumerar nära dubbelt så mycket el som Sverige. Tomas Kåberger reder ut.

Populistiskt skräckvälde ökar risken för politiska beslut som skadar landet. Det kommer förr eller senare att bli följden av den amerikanska kulturrevolutionen.

Tomas Kåberger: ”Det är bra att vi alla kan installera batterier”

Tomas Kåberger svarar på läsarfrågan.

Det blev ett förödande år för Sveriges framtid som industrination.

Stor skillnad mellan att vara beroende av gas och uran från Ryssland och att importera solceller från Kina, menar Kåberger.

Hur är det tänkt att Barsebäck och de andra kärnkraftverken ska skyddas mot översvämning och extremväder? undrar läsaren. 

Sverige hade en unik möjlighet att ersätta fossila bränslen i transportsektorn och industrin. Men politikerna sumpade den.

Skatter bör användas till stöd för utvecklingen och inte – som i Sverige – för att bromsa den.

Efter lördagsintervjun i Sveriges Radio – därför har Ebba Busch fel på punkt efter punkt.

Om reaktorerna är klara 2035 betyder det att svenskarna är skyldiga att fortsätta betala fram till 2075.

Billig sol- och vindel ersätter alltmer av den fossila elproduktionen i Kina. I Sverige stoppas en sådan utveckling. Det kommer att drabba våra barn och barnbarn.

 Tomas Kåberger svarar på läsarens fråga.

Tomas Kåberger svarar läsaren: ”Vind- och solenergi kompletterar varandra bra.”

Den kommer drabba kommande generationer som ska hantera radioaktiva föroreningar och avfall samt anpassa samhället efter snabba klimatförändringar och flyktingströmmar.

Sveriges regering håller på att genomföra en politik som passar Ryssland bra: Den ökar efterfrågan på fossila bränslen och skapar konflikter som kan driva Sverige ut ur EU.

Det är viktigt att söka fakta, inte tro på falska illusioner skapade av Putins trollfabriker, skriver Tomas Kåberger.

Varför ska man tro på det?

Tomas Kåberger svarar på läsarfråga: ”Modern teknik och batterier klarar frekvensen.”