Men kvar finns de två avtal som Sveriges regering undertecknade med Turkiet vid Natotoppmötena i Madrid 2022 och Vilnius 2023, där man lovat ny svensk politik och fortsatt samarbete med turkarna mot det som Erdoganregimen pekar ut som terrorism. Det här leder alltjämt till konsekvenser för Sverige och människor som bor i vårt land.

Beställd av Ankara

Den 21 januari besökte utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) Ankara för att träffa den turkiske utrikesministern Hakan Fidan. Det var det första av de årliga ministermöten om terrorismbekämpning som Sverige och Turkiet ska ha enligt Vilniusavtalet. På plats överlämnade svenskarna också den ”vägkarta mot terrorism” som Sverige lovat ta fram åt Turkiet.

Regeringskansliet har skickat en kopia av vägkartan till Dagens ETC. I det två sidor långa dokumentet listar Tidöregeringen olika vidtagna åtgärder för att fortsätta kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer – men den främsta måltavlan som nämns är den kurdiska PKK-rörelsen.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har gett ökad prioritet åt att bekämpa PKK och ”dessa åtgärder producerar resultat”. Samma arbete ska fortsätta för att även hantera hotbilder från jihadiströrelserna Islamiska staten, Al-Qaida och andra aktörer.

Nekas uppehållstillstånd

Enligt vägkartan finns det kopplingar mellan PKK och den organiserade brottsligheten i Sverige. Det här är något Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta undersöka och angripa, och man kommer söka stöd i arbetet från de turkiska myndigheterna.

Regeringen skriver också att det finns ett växande antal fall där utlänningar med band till PKK har nekats arbets- och uppehållstillstånd och en möjlighet att etablera sig i Sverige, på grund av säkerhetsskäl. Åtgärderna ingår i Sveriges kamp för att ”förhindra rekrytering till terroristorganisationer och organiserad brottslighet”.

Tidöregeringens vägkarta mot terrorism berör flera av de frågor som Dagens ETC tidigare skrivit om i granskande texter. Vi har visat hur asylsökande kurdiska småbarnsfamiljer nekas en framtid i Sverige för att Säpo bedömer att de har kopplingar till den kurdiska rörelsen. Vi har också rapporterat om hur kurdiska arbetsgivare inte längre kan få in arbetskraftsmigranter som personal till sina företag i Sverige, eftersom de av ”säkerhetsskäl” nekats arbetstillstånd.

I vägkartan presenteras detta alltså som åtgärder mot rekrytering till terroristorganisationer. Men inga utvisningsärenden vi undersökt har resulterat i några polisförhör eller åtal – vilket betyder att det inte ens funnits några misstankar om att personerna brutit mot svensk terroristlagstiftning. Istället beskriver jurister, Advokatsamfundet och människorättsorganisationer den här typen av luddiga utvisningsbeslut som exempel på ärenden med allvarliga brister i rättssäkerheten.

Påstådda gängkopplingar

Dagens ETC har också granskat de påståenden Tidöregeringen och dess Natochefsförhandlare tidigare spridit, om att det finns starka finansiella band mellan PKK och de gängkriminella grupper som destabiliserar Sverige. Saken plockades snabbt upp av turkiska regeringskontrollerade medier. Men inga av de svenska myndigheter, kriminologer, forskare och andra experter vi talat med har kunnat se bevis för detta.

De skulle förstås kunna ha fel. Det skulle kunna finnas nya upptäckter som i så fall ger en helt ny förståelse för det grova våld som idag oroar en stor del av Sveriges befolkning. Men inte heller Polismyndigheten har släppt någon ny information som ger regeringen rätt.

I ett Sverige där kriminella grupper idag ligger bakom rekordmånga skjutningar, sprängdåd och beställningsmord har säkerhet blivit ett ord på både politikers och vanliga människors läppar. Tidöregeringen jämför regelbundet våldsdåden med inhemsk terrorism och betraktar dem därmed som ett systemhotande problem. 

Samtidigt hänger en oro över religiöst motiverad terrorism kvar i både Sverige och Europa. IS tog på sig ansvar för den uppmärksammade knivattacken i tyska Solingen förra året, där tre dödades och flera andra skadades svårt. IS tog också på sig ansvar för terrordådet i Bryssel i oktober 2023 där två svenska fotbollssupportrar dödades.

Värre än IS?

Att Sveriges regering fäster mest vikt att bekämpa kurdiska PKK, som förvisso finns med på EU:s terrorlista men som aldrig utfört något terrordåd i Sverige eller hela Europa, framstår som märkligt. Likaså att man skriver att polisen och Säpo tycks prioritera PKK framför att hantera hotbilder från IS och andra jihadistiska aktörer.

Det ska sägas att regeringen betonar också den organiserade brottsligheten i den nya vägkartan. Även Gunnar Strömmer gjorde det vid pressträffen under besöket i Ankara, där han underströk att de som leder brottsnätverken ofta gör så från andra länder och att det måste åtgärdas. 

Fortsätter vika sig för det turkiska narrativet även om Natoprocessen är avklarad.

Strömmer nämnde inte Turkiet vid namn, men det är välkänt att flera gängkriminella ledare flyttat dit från Sverige och köpt sig turkiska medborgarskap genom att investera i fastigheter. Från Turkiet har de sedan fortsatt koordinera sina brottsimperier relativt ostört. Att döma av den information som hittills framkommit har Turkiet inte varit särskilt behjälpliga när Sverige försökt ingripa mot dessa svenska maffiabossar på turkisk mark. 

Sedan gammalt är det känt att president Erdogan aldrig gör något utan att han själv har något att vinna på det. Kanske är det därför Sveriges regering sett ett behov av att betona saker så som man gjort i vägkartan, och fortsätter vika sig för det turkiska narrativet även om Natoprocessen är avklarad. 

I bästa fall öppnar det upp för ett samarbete som kan komma åt de verkliga problemen.