Tonat ner sin polarisering
Med all säkerhet kommer Slovenien och Ungern fortsätta samarbeta oavsett vem som styr länderna framöver, sa Janez Jansa, ”men det är enklare om regeringarna på bägge sidorna av gränsen delar samma europeiska värderingar”. Han påstod också att han såg ”exempel på nostalgi för både fascism och kommunism” hos den demokratiska ungerska opposition som utmanade hans vän Orbán om makten.
Bara tre dagar senare anföll Ryssland Ukraina – och sedan dess har det varit annat ljud i skällan. Premiärminister Jansa har knappt sagt ett nytt ord om olika värderingar, och har för det mesta också avstått från polariserande utspel, i sin internationella kommunikation. Istället har han positionerat sig som en seriös en-i-mängden-ledare i Europa.
Slovenien är inte ett land vi vanligtvis hör särskilt mycket om i Sverige. Men när den här lilla nationen idag går till parlamentsval kommer resultatet ge en fingervisning om hur Europas politiska framtid ser ut.
Jansa och hans nationalistiska, högerpopulistiska parti SDS fick makten i mars 2020 och började raskt följa i de ungerska och polska regeringarnas auktoritära fotspår. Han har gjort sig känd för frenetiska angrepp mot public service-medierna och mot enskilda journalister. Det slovenska journalistförbundet har slagit larm om en försämrad pressfrihet. Jansa har attackerat det slovenska civilsamhället, EU, flyktingar, hbtq-rättigheter, vänsterliberaler, rättsstatsprinciper…
Ja, ni känner redan igen det från de ovan nämnda högerpopulistiskt styrda länderna. Vars värderingar Jansa alltså själv säger sig dela.
Taktisk kritik mot Ryssland
Men kriget i Ukraina har kommit med ett nytt politiskt klimat. Den 24 mars besökte Jansa Bryssel och gick för ovanlighetens skull inte till attack mot EU eller torgförde konspirationsteorier om George Soros. Han slöt bara upp i enighet med andra regeringschefer, krävde en utfasning av importerad rysk energi och begärde att EU assisterar Kiev.
Kursomställningen är typisk för hur flertalet europeiska högerpopulister har agerat sedan krigsutbrottet. De har inte övergett sina ideologiska agendor, men de har anpassat sig. I Ungern yppade Orbán kritik mot Putin för första gången på tolv år, av taktiska skäl. I Slovenien har Jansa ställt krav på mycket tuffa sanktioner mot Ryssland och tagit demokratin i försvar – trots att han själv angripit demokratin på hemmaplan.
I början av april dök ett första test upp för hur väl de här dubbelmoralistiska saltomortalerna funkar hos väljarna, när Ungern gick till val. I hela Europa hoppades demokrater att Orbán skulle förlora makten. Men i det landet, där det inte finns några fria medier eller politiska debatter kvar, lyckades Orbán vända allt till sin fördel och vann ännu en jordskredsseger.
Går till val på stabilitet
Nu återstår att se hur väljare agerar i dagens val i Slovenien. Från att ha sett ut att inte ha en chans att vinna har Jansa klättrat i opinionssiffrorna sedan han lanserade sin nya image. ”Säkerhet, stabilitet, Sloveniens trygga position i Europa och framför allt samarbete”, är nu ledorden i regeringspartiet SDS:s valkampanj. Istället för galen populism.
Det slovenska valet är ett lika viktigt lackmustest för hur väl Europas regerande högerpopulister lyckas navigera i det nya politiska klimatet. Lyckas de så kan de stanna kvar vid makten – och kan fortsätta pressa tillbaka de demokratiska landvinningarna i Europa.