Den delar in stater i fyra kategorier: Fullständig demokrati, Bristfällig demokrati (”flawed democracy”), Hybridregim och Auktoritär regim.
Det görs genom att studera ländernas valsystem, mångfald, friheter, statsstyre och politiska kultur.
När ”Democracy Index 2023” presenterades för två veckor sedan bekräftades den globala tillbakagången i världen. Aldrig någonsin under de 18 år som undersökningen existerat har utvecklingen varit så oroväckande. Den långa demokratiska nedgången fortsätter (från 5,29 år 2022 till 5,23 år 2023).
En viktig anledning är att USA:s demokrati inte återhämtat sig efter Donald Trumps avgång som president 2021. Och de icke-demokratiska regimerna har etablerat sig. ”Bara 7,8 procent av världens befolkning lever i en fullständig demokrati, vilket är en nedgång från 8,9 procent 2015. Procenten föll när USA degraderades från fullständig demokrati till bristfälligdemokrati 2016”, skriver The Economist och fortsätter: ”USA är ett land som skriker efter förändring. Om presidentvalet 2024 står mellan Joe Biden och Donald Trump, vilket förefaller sannolikt, så kommer det land som en gång var en demokratisk fyrbåk att falla ännu djupare ner i splittring.”
Men det svenska skenet kanske bedrar, varnar undersökningen – och pekar specifikt på Sverigedemokraterna
På ytan förefaller Norden vara ett skinande demokratiskt undantag i världen. ”De nordiska länderna Norge, Sverige, Finland och Danmark fortsätter att dominera det demokratiska indexet och innehar fem av sex topplaceringar”, skriver The Economist och placerar Sverige på en hedrande global fjärdeplats (med ett index på 9,39).
Enbart Norge, Nya Zeeland och Island är mer demokratiska än Sverige.
Men det svenska skenet kanske bedrar, varnar undersökningen – och pekar specifikt på Sverigedemokraterna (partiet benämns som ”far right”, det vill säga ”högerextremt”) som det stora hotet mot den svenska demokratin.
Det finns en risk att SD saboterar den svenska demokratin genom att driva igenom ”intolerant och antiliberal lagstiftning”, skriver The Economist och påpekar att länder som Sverige står inför allvarliga demokratiska problem:
”Till och med världens mest utvecklade demokratiska länder kämpar med hanteringen av politiska och sociala konflikter på hemmaplan. Det framstår som att den demokratiska modell, vilken utvecklades under de åtta decennier som följde efter andra världskriget, inte längre fungerar.”
Angående Sverige kan man lägga märke till en gradvis försämring sedan 2006. Då fick Sverige ett demokratiindex på 9,88 – idag är det nere på 9,39. The Economist farhågor för den svenska demokratin får stöd av transnationella människorättsorganisationer.
Amnesty International skriver att svenska regeringen ihop med Sverigedemokraterna lagt fram ”ett flertal politiska utredningar och förslag som riskerar att kränka mänskliga rättigheter”, Svenska FN-förbundet anser att ”varningslampor blinkar för demokratin i Sverige” medan Civil Rights Defenders varnar för att svenska ”lagstiftningsåtgärder och beslut som fattats eller föreslagits inskränker eller strider mot grundläggande fri- och rättigheter.
Rapporten beskriver Europa som splittrat inför EU-valet 2024. Ett övervägande demokratiskt Västeuropa står mot Östeuropa där index sjunker.
I det svenska EU-närområdet är de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen enbart ”bristfälliga demokratier”. Liksom för övrigt Sverigedemokraternas idealland Ungern, vars demokratiindex ligger mycket lågt (6,72) för att vara ett EU-land. Men även i Västeuropa uttrycker ”många medborgare fortsatt missnöje med politikens status quo vilket bevisas av det ökande stödet för populistiska partier”, skriver The Economist.
Ukraina klassas som en ”hybridregim” och den politiska makten ”har blivit allt mer koncentrerad i händerna på president Volodymyr Zelenskyj
Tidskriften titulerar årets rapport ”Age of Conflict” för att understryka den betydelse krigen fått för staternas allt svagare demokratiska tillstånd: ”Världens demokratier förefaller maktlösa när det gäller att undvika krigsutbrott jorden runt och är samtidigt allt mindre skickliga på att hantera konflikter på hemmaplan.”
Under 2023 underminerade krig i Europa, Mellanöstern och Afrika framtidsutsikterna för ”positiv politisk förändring”, enligt The Economist.
Ett exempel på krigets negativa effekter på demokrati är Ukraina, skriver rapporten. Det ukrainska folkets kamp mot den ryska invasionen är förvisso inspirerande, men samtidigt nöter kriget ner den ukrainska demokratin. Ukraina klassas som en ”hybridregim” och den politiska makten ”har blivit allt mer koncentrerad i händerna på president Volodymyr Zelenskyj på bekostnad av regering och parlament”, enligt The Economist.
Samtidigt föll Ryssland under Vladimir Putin ännu längre ner i demokratiindex 2023 och hamnar nu på en vanhedrande plats 144 av de 167 undersökta staterna.
Frågan är vilken Sveriges demokratiska placering blir nästa indexmätning vårvintern 2025. Den nya undersökningen fick inte med de senaste antidemokratiska SD-utspelen, exempelvis kravet på avskaffandet av religionsfriheten genom att riva moskéer eller de ständiga attackerna på rättssäkerheten (senast via förslaget att fängsla människor utan misstanke om brott).
I vad mån kommer sådana idéer att förvandlas till politisk verklighet, när Sveriges regering kontrolleras av ett fascistparti?
Det demokratiska problemet för Sverige är att landet saknar en stridbar, stor och kraftfull demokratisk motståndsrörelse som på allvar tar upp kampen för våra friheter och rättigheter. Den svenska socialdemokratin – som under mellankrigstiden och andra världskriget framgångsrikt reste fanorna mot samtidens auktoritära idéer inom konservatism, fascism och kommunism – hukar idag medgörligt. Utan synlig moralisk ryggrad.
Framtiden för demokratin är inte ljus.
Ens i världens fjärde mest demokratiska land.
