Socialdemokraterna har gjort ett stort nummer av dem. De elva arbetsgrupperna som har tagit fram förslag på ny politik inför 2030 som ska göra ”Sverige mer som Sverige igen”.
Tanken var väl att det skulle kännas som lite äkta folkrörelsearbete. Idéerna skulle komma nerifrån och upp, från breda lager. Det har kallats till presskonferens efter presskonferens de senaste åren där arbetsgruppernas förslag har portionerats ut i aptitliga munsbitar för en vänster- och arbetarrörelse som längtar efter genomgripande reformer. Sänkt arbetstid. Stopp för aktiebolag i skolan. Elbilsleasing för låginkomsttagare. Fri kollektivtrafik för unga.
Ett smart trick för ett parti i opposition för att få medieuppmärksamhet. Det får man ge dem. Och andra partier har tagit efter. Både KD och C, två partier som är i desperat behov av stigande opinionssiffror, har tillsatt sina egna arbetsgrupper för ny politik.
Partistyrelsen har sorterat bland de över 200 förslagen, med betoning på att sortera bort.
Men så mycket ny S-politik verkar det inte bli, nu när förslagen har tröskats genom den socialdemokratiska köttkvarnen. Inför Socialdemokraternas kongress i slutet av maj har partistyrelsen sorterat bland de över 200 förslagen, med betoning på att sortera bort.
Någon allmänt sänkt arbetstid som Annika Strandhälls arbetsgrupp föreslog vill partistyrelsen inte ha. Strandhäll sålde in det som ”århundradets frihetsreform” som skulle kunna vinna val för Socialdemokraterna. I partistyrelsens förslag har det förvandlats till ”fler försöksverksamheter” för bland annat arbetstidsförkortning inom välfärden.
Rätt till heltid har blivit heltid som norm. Avgiftsfritt fritids för alla barn upp till sjätte klass är helt borta. Liksom fri kollektivtrafik för barn och unga för att de ska kunna ha en mer aktiv fritid. Ett Sverigekort för resor med kollektivtrafik i hela landet för 500 kronor i månaden tog sig inte igenom partistyrelsens nålsöga. Vinstförbud i skolan finns med, men avvecklingen av aktiebolagsdrivna skolor kom aldrig vidare från arbetsgruppens förslag. Ett förbud mot bemanningsbolag har blivit en begränsning av bemanningsbolag. En första-bostadsgaranti för unga blev det inte heller något av.
Rivningar av bostäder i utsatta områden är ett av de förslag som väckte mest uppmärksamhet när det presenterades av den arbetsgrupp som leddes av Socialdemokraternas stigande stjärna Lawen Redar. Det är kvar även när partistyrelsen har gått fram med kniven, men förslag som särskilda kreditgarantier för nybyggnation i samma områden och riktade rot-stöd för upprustning av de slitna bostäderna är borta.
Överhuvudtaget är det fler piskor än morötter som har överlevt partistyrelsens rensning. Framför allt på områdena migration och kriminalpolitik. Förutom att migrationspolitiken ska hållas på EU:s miniminivå ska åldersgränsen för när man som gift kan anhöriginvandra till Sverige höjas från 21 till 24 år. Språktester ska införas för personal i välfärden. De som får försörjningsstöd ska mötas av både aktivitets- och språkplikt. Straffen för unga som begår grova brott ska skärpas. Och unga som riskerar att dras in i kriminalitet ska punktmarkeras.
Om en dryg månad får vi se om det är toppen eller botten i partiet som är starkast.
Hur mycket ny politik det finns i de punkterna kan man också ifrågasätta. Alla som har följt debatten de senaste åren känner igen det mesta.
Det radikala som har överlevt är slopat karensavdrag, att staten tar tillbaka kontrollen över järnvägsunderhållet (dock ej hela järnvägen), att vinstuttag i skolor och förskolor ska förbjudas och att den fria etableringsrätten för privata skolor och vårdcentraler ska skrotas.
De över 4 000 motionerna till Socialdemokraternas kongress visar att många distrikt och gräsrötter vill gå mycket längre än så här. Det syns inte minst i de hundratals motionerna om sänkt arbetstid. Om en dryg månad får vi se om det är toppen eller botten i partiet som är starkast.
