När jag flyttade till Paris 2014 hamnade jag i min egen version av Pari shōkōgun – det japanska “Paris-syndromet”. Ett psykologiskt tillstånd efter att ha insett att Paris inte liknar den idealiserade bilden av staden.
Det var trafiken: en ständig ström av bilar, stockningar, tutande och avgaser. Idén om ett romantiskt flanerande i Paris fick sig en törn men framförallt blev jag orolig för mina barns hälsa.
48 000 Parisbor dog till följd av luftföroreningar – i snitt mellan 2014 och 2022.
Borgmästaren Anne Hidalgo har genomfört stora förändringar sedan dess – genomfartsleder har stängts för trafik, färre parkeringsplatser och mer plats för cyklar. För detta är hon idag en av landets mest hatade politiker, särskilt bland äldre och extra intensivt i Paris förmögnaste kvarter.
Det är en vanesak. Familjer har byggt upp sin vardag kring bilen och kanske investerat en betydande del av privatekonomin i den. Förbuden och inskränkningarna drabbar dem. Byggkaos, avstängda vägar, dieselförbud vissa dagar – allt detta sätter hinder för folks vanor. Och det är inte förrän folk skaffat sig nya vanor som det kan bli annorlunda. Politiken måste erbjuda alternativ.
Stadsbilden i Paris har förändrats drastiskt. Förändringen har gått så fort att det är svårt att inte bli påkörd av cyklarna när jag går över vägen. Min inlärda vana är att Pariscyklister är få och försiktiga – nu är de plötsligt många och snabba, som i Amsterdam.
Ilskan inför förändring påminner om exemplet Ljubljana. När borgmästaren Zoran Jankovic år 2007 beslutade att stoppa all biltrafik i den slovenska huvudstadens kärna väckte det ramaskri. En demonstrant örfilade honom och folk i allmänhet oroade sig för att företag skulle gå i konkurs, att äldre och funktionsnedsatta inte längre skulle vara del av stadslivet, att allt skulle stanna. Men med specialtransporter, undantag för vissa och gratis lånecyklar som kompensation blev det annorlunda: idag vill 97 procent av Ljubljanaborna hålla innerstaden bilfri.
De flesta Parisbor är inte Suv-förare.
Paris röstade bort elsparkcyklar i innerstaden tidigare i år. Inför den kommande omröstningen om Suv-bilar hoppas jag att hälsoaspekten och alternativen blir tydliga. De flesta Parisbor är inte Suv-förare.
Paris är idag en cykelstad. Gamla hundar kan lära sig sitta.
