Emma Sofia Dedorson:
Macron stärks med krisen – motståndare gör bort sig
Flera av Emmanuel Macrons politiska motståndare har tidigare antingen uttryckt stöd för Putin eller relativiserat hans regim.
Bild: Olivier Hoslet/Pool Photo/AP
Dagens ETC
Emmanuel Macron trodde på dialog, ändå blev det krig. Många anklagar honom för naivitet. Men nu ligger allt fokus på en internationell konflikt där Macron har en ledande roll. Samtidigt har hans motståndare en tveksam hållning till Vladimir Putin.
Det här är en analys.
Det är skribenten och inte
Dagens ETC
som står för åsikten.
Han är tillbaka i tv-rutan. Med blicken rakt i kameran håller Emmanuel Macron tal till nationen. I två års tid, genom hela pandemin, har han regelbundet hållit tv-tal. ”Vi är i krig”, sa han i sitt första tal, ett krig mot smittan. Den här gången är det Rysslands invasion av Ukraina det handlar om. Ett kort och koncist tal om att Ryssland valt krig över dialog, att detta är en vändpunkt som kommer få långtgående konsekvenser och att svaret på aggressionen blir ”kallblodigt och utan svaghet”.
Det är valtider i Frankrike.
Klev han rakt i fällan?
Tiden före invasionen försökte han tillsammans med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz föra dialog med Vladimir Putin och bara timmar innan anfallet startade talade han med Putin och uttryckte ett försiktigt hopp om fortsatt dialog.
Invasionens första dag fick han kritik som naiv eller lurad. I en krönika i dagstidningen Nouvel Obs skrev Serge Raffy att Putin gillrat en dödlig fälla för honom och att han varit farligt naiv. Flera andra från motståndarnas kampanjteam försökte spinna på den misslyckade dialogen. Men fokus riktades snart mot de andra kandidaternas stöd till eller relativiserande av Vladimir Putin.
Ryska lån till Le Pen
Marine Le Pen, som leder högerextrema Nationell samling har inte bara besökt Kreml och sagt att hon tycker att Ryssland har rätt att måna om sina gränser, utan finansierade även sin presidentvalskampanj 2017 med lån från ryska banker.
Éric Zemmour, som leder den högerextrema rörelsen La Reconquête, satt i en tv-studie 2018 och sa att han önskade sig ”en fransk Putin” för att Putin, enligt honom, var ”som en fransman” och skyddade sin nations storhet.
Högerpartiet Republikanernas kandidat Valérie Pécresse å sin sida medverkade i tv-programmet Face à… samma kväll och vägrade ta avstånd från den förre premiärministern François Fillon. Han var partiets presidentkandidat 2017 men efter en korruptionsskandal lämnade han politiken och blev styrelseledamot för ryska bolagen Sibur Holding och Zarubezhneft. För bara en vecka sedan satt han i möte med den ryske premiärministern Alexander Novak i Moskva – med en fransk flagga på bordet och diskuterade ett ”rysk-franskt samarbete kring aktuella olje- och gasprojekt”.
Efter sändningen skrev den politiska kommentatorn George Malbrunot på högertidningen Le Figaro om Valérie Pécresse: ”Där förlorade hon valet.”
Vatten på sin EU-kvarn
Den största vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon får även han äta upp sin hållning till Ryssland. Känd för att relativisera regimen sa han förra året att Frankrike inte borde ha en aggressiv hållning till varken Ryssland eller Kina och att Ryssland är en samarbetspartner.
Några presidentkandidater har varit konsekvent kritiska mot Ryssland – som socialistpartiets Anne Hidalgo och de grönas Yannick Jadot. Men de har å andra sidan bara mellan två och fem procents väljarstöd.
Kvar står Macron i direktsändning. En landsfader. Dessutom får han vatten på sin EU-kvarn. Under hela sin mandatperiod har han insisterat på att EU måste bli mer självständigt, särskilt militärt. Nu kan han utan att överdriva säga:
– Kriget är här, på vår mark och att i dessa tragiska tider vi lever i har Europa inget annat val än att bli en makt.