På ytan är det idag lugnt i Kazakstan. President Kassym-Jomart Tokayev sitter kvar men hans regering har fått gå. Protesterna 2022 utlöstes av stigande gaspriser. Blixtsnabbt spred sig demonstrationer. Det finns ett stort folkligt missnöje med bristande demokrati och enorma klassklyftor i ett land rikt på olja och gas. Men mycket tyder också på att oroligheterna var del av en intern maktkamp, kanske ett kuppförsök, inom landets maktelit. Politiken domineras av ekonomiska egenintressen, korruption, regionala lojaliteter och familjeband.
I januari 2022 klev Putin in och backade upp Tokayevs styre. Ryska fallskärmssoldater sattes ut runt om i landet för att skydda viktig infrastruktur. Även tadzjikiska, vitryska, armeniska och kirgiziska trupper deltog i den ”fredsbevarande operationen” under militäralliansen CSTO:s flagg. När lugnet hade lagt sig hade ett par hundra personer dött, demonstranter fängslats och många flytt landet.
För ett par veckor sedan gick Wagnergruppens styrkor mot Moskva i ett misstänkt kuppförsök. Men president Tokayev var inte beredd att backa upp Putin som tack för stödet 2022. Istället beskrev han det hela som en intern rysk uppgörelse.
Uttalandet är ett av flera tecken på att Kazakstan aktivt minskar sitt beroende av Moskva. Kazakstans ledning går en balansgång där de inte stöder Rysslands anfall mot Ukraina samtidigt som handeln med Ryssland fortsätter. Hundratusentals ryska krigsvägrare har sökt sig till Kazakstan. En del har rest vidare, många stannar. De är välutbildade och smälter in i ett land där många talar ryska. Ryssland försöker värva centralasiatiska soldater till kriget i Ukraina, men Kazakstans regering förbjuder sina medborgare att strida för Ryssland.
Kazakstan är fortfarande ekonomiskt beroende av Ryssland men alltmer handel sker med länder som Kina, Tyskland och Turkiet. Målet är att öka det egna manöverutrymmet, en långsam men målmedveten politik. Andra tydliga tecken är att det kazakiska språket används allt mer. Kazakiskan byter dessutom alfabet från det ryskt kopplade kyrilliska till det latinska. Ryska och sovjetiska namn på gator och orter byts ut mot kazakiska. På TV sänds dramaproduktioner som handlar om kazakisk frihetskamp mot ryskt inflytande och förtryck sedan tsarväldet.
Under sovjettiden blev kazakerna en minoritet i sitt eget land. Många kazaker dog av svält under 30-talet. Situationen påminde om den stora svälten i Ukraina. Samtidigt flyttade många ryssar in. Andra grupper som volgatyskar tvångsförflyttades eller sattes i gulag. Efter att Kazakstan blev självständigt 1991 flyttade många ryssar tillbaka medan den kazakiska befolkningen växte. Idag är kazakerna åter i tydlig majoritet i landet.
Men Kazakstan är knappast på väg att vända Ryssland ryggen. Banden mellan länderna är starka, inte minst ekonomiskt. Snarare försöker Kazakstan balansera olika regionala makters inflytande mot varandra. Handeln med Kina ökar snabbt, Kazakstan har blivit ett transitland för kinesiska varor. Kina vill gärna köpa olja och gas. Men många kazaker ser med misstro på hur muslimer som uigurer och kazaker diskrimineras i västra Kina.
Nyligen var tyske presidenten Steinmeier på besök i Kazakstan. Kritiken mot demokratiska brister var försiktig. Istället berömde presidenten landets avskaffande av dödsstraff. Tyskland vill gärna importera olja och gas från Kazakstan. I Centralasien är Kazakstan den i särklass största ekonomin och en stor importör av ett flertal varor.
Rysslands överfall på Ukraina innebär inte bara att angriparen isoleras allt mer från västvärlden. Kriget har också fått Putin att tappa greppet över länder som Armenien och Kazakstan, tidigare ryska allierade. Nyligen hade de fem centralasiatiska ledarna ett eget toppmöte med Kinas president Xi – utan Ryssland. President Tokayev nobbade det senaste internationella ekonomiska forumet i St Petersburg. När Ryssland försvagas och isoleras ökar Kazakstans utrymme för en mer självständig politik. Det utrymmet verkar de ha bestämt sig för att använda.