Förslaget var radikalt och bidrog till att åtminstone börja återupprätta förtroendet. Men offentliggörandet häromdagen av nästan två timmars ljudupptagning från ett möte på ett kontor i Santiago som tillhör Luis Hermosilla, en av Chiles mest kända och ansedda advokater, hotar att på nytt pulverisera det förtroende som kommissionens regelverk långsamt börjat återställa.
Skum börsmäklare lovar miljoner
Mötets centrala figurer är Hermosilla, en kvinnlig advokat och en börsmäklare. Ljudupptagningen har väckt vågor av indignation inom hela det chilenska samhället. Det handlar om hur de tre deltagarna talar om behovet av att bygga upp en speciell kassa – en svart kassa – för att kunna muta nyckelpersoner på skatteverket och finansinspektionen i syfte att skydda kunderna, oftast börsmäklare och fastighetsägare. Börsmäklaren som deltar i samtalet är redan dömd för flera brott men förklarar generöst att han är beredd att lägga miljoner i “den svarta kassan”.
Advokaterna konstaterar att de är skyldiga många “palos” (miljoner) till olika nyckelpersoner som måste åtgärdas snabbt för att undvika problem. Tonen är så familjär att det ger intryck av att det på skattemyndigheten och finansinspektionen finns hela nätverk som säljer tjänster och information och att ljudinspelningen bara är toppen av ett isberg.
”Fixas med stålar, fattar ni”
Luis Hermosilla har stått i spetsen i många uppmärksammade rättsfall som involverar välbekanta namn från både den politiska höger- och vänsterkanten. Han har nära band till den politiska eliten över hela skalan, men också med sociala organisationer av olika slag. Han är superadvokaten förkroppsligad. Den som rycker in när allt redan verkar kört, oavsett vem och vad det gäller. Men i ljudupptagningen talar han mest om att:
– De här grejerna fixas med stålar, fattar ni. Kuvert med stålar som måste hamna i rätta händer och för att det ska flyta måste vi bygga en egen svart kassa, fattar ni?”
Han är superadvokaten förkroppsligad.
Språket är nästan chockerande vulgärt, men på ett sätt som befäster intimiteten mellan de inblandade och samtidigt uttrycker förakt för dem utanför.
Men där finns också oro.
Läcktes till tidning
Hermosilla konstaterar att det de sysslar med är brottsligt och att de därför måste vara försiktiga med information och mobiltelefoner. Han skryter med att han under Pinochetdiktaturen var underjordisk ledare för kommunistpartiet, men “ingen av dem som stod under min ledning åkte dit”. Hemligheten, förklarar han, var att ingen fick veta mer än vad hen behövde. ”Vi hade täta väggar mellan oss. Och det måste vi också ha”, konstaterar han. “För att inget ska komma ut är det bäst att var och en vet så lite som möjligt.” Ändå fortsätter han att prata vitt och brett om “grejerna” och hur de ska fixas.
Allt tyder på att det var den kvinnliga advokaten som deltog på mötet som spelade in samtalet med sin mobiltelefon. Det finns också spekulationer om att någon skulle ha gömt en mikrofon någonstans i hennes kläder. Det märkliga är att mötet som spelades in hölls redan redan i juni, men att ljudinspelningen först nu har läckts till den digitala tidningen Ciper, som i sin tur lämnade över den till åklagarmyndigheten som redan genomfört husundersökningar och hållit timslånga förhör med de inblandade.
Kan finnas politiska motiv
Hermosilla själv har i ett uttalande sagt att allt är “en manöver” och försäkrat att han inte har mutat någon statstjänsteman.
Och det kanske är sant att han inte själv stuckit kuvert med pengar i handen på någon. Det har han andra som sköter. Kanske har han också rätt i att läckan var en manöver – inte för att den skulle vara falsk, utan för att den sker nu och inte i juni när mötet hölls.
En del spekulerar om att det finns personliga skäl. Till och med att Hermosillas skryt om de “tjänster” han gör åt sina kunder och för vilka han behöver den “svarta kassan” inte är helt sann, utan mer ett slags varumärke för att vinna kunder och slå ut sina konkurrenter. Andra uppgifter hävdar att det var en konkurrerande advokat som haft hand om ljudinspelningen och bestämde när och hur den skulle läckas. Lustigkurrarna menar att läckan skedde nu för att tysta ner att president Gabriel Boric just gjort slut med sin sambo.
Allt är möjligt.
Och säkert finns det politiska motiv till att läckan sker just nu. Även om de inte är helt lätta att se.
Sammanfaller med folkomröstning
Det är bara en månad kvar till folkomröstningen om en ny konstitution. Det är den andra folkomröstningen om en ny konstitution på kort tid. Men den entusiasm som tanken på en ny konstitution väckte för fyra år sen, i samband med “el estallido social” (det sociala utbrottet), har dött ut och övergått i trötthet och uppgivenhet. Det förra förslaget var ett sekteristiskt vänsterprojekt som röstades ner av över 60 procent av väljarna. Det nya förslaget är ett sekteristiskt högerprojekt som ganska säkert också kommer att röstas ner. Istället för att leda framåt i någorlunda konstruktiv anda, har den utdragna diskussionen om en ny konstitution befäst de djupa motsättningar som finns i Chile och som förändrats förbluffande lite sen kuppen i september 1973.
Den läckta inspelningen från Hermosillas kontor inte bara bekräftar det, utan kan till och med vara ett tecken på att sprickan är ännu djupare än ens pessimisterna trott.
Det enda som skulle kunna ändra på det är att rättsväsendet snabbt får fram hela sanningen och att de ansvariga ställs till svars. Och att det sker med total öppenhet.
Men även så kommer det att dröja länge innan Chile på nytt är landet där man inte vågar försöka muta en myndighetsperson för att inte själv åka dit.