Idag för ett år sedan, fredagen den 13 maj 2022, kom Turkiets president Recep Tayyip Erdogan med ett första uttalande som bromsade upp den svenska Natoprocessen. Enligt Erdogan vore det ”ett misstag” att låta Sverige (och även Finland) ansluta till militäralliansen. 

– Sverige har blivit en fristad för PKK och andra terrorgrupper, sa han. 

Budskapet gick tvärtemot det som dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) sade sig ha fått höra av sin turkiske motsvarighet och Turkiets Natoambassadör tidigare.

Spridit fake news

Sedan dess har Sverige haft att göra med en högerpopulistisk, auktoritär president som spridit fake news – uppbackad av ett regeringskontrollerat medielandskap – bara för att gynna sina egna politiska intressen. 

Turkiet har upprepade gånger anklagat Sverige för att ha finansierat och beväpnat den kurdiska PKK-gerillan, som varit terrorlistad av EU sedan 2002. Den turkiske ambassadören i Sverige föreslog att Sverige skulle utlämna den kurdiska oberoende riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh till Turkiet. 

Turkiska medier hängde ut flera svenska politiker med kurdiska rötter som PKK-tränade terrorister, däribland Europaparlamentarikern Evin Incir (S). Under samma tid började medierna publicera listor över ”terrorister” Ankara begärde utlämnade från Sverige: välkända och landsflyktiga journalister, förläggare och dissidenter.

Säpo började söka upp

I slutet av juni 2022 undertecknade Sverige, Turkiet och Finland ett avtal under Natotoppmötet i Madrid, som innebar att Erdogan godkände att länderna fick en invitee-status i Nato. I gengäld förband sig länderna att slå ned på PKK och utreda finansieringen av rörelsen. 

Från och med augusti samma år började Säkerhetspolisen söka upp ledare i NCDK, den största kurdiska organisationen i Sverige, för att ställa frågor om hur de finansierar sin verksamhet, ser på Natoprocessen och planerar för aktiviteter, har Dagens ETC kunnat avslöja.

Pärlband av eftergifter

Den nya svenska regeringen har ”tagit avstånd” från det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien, som första land i västvärlden och i enlighet med Turkiets krav. Man har också fördömt den Erdogandocka som solidaritetsgruppen Rojavakommittéerna hängde upp i Stockholm i januari, liksom Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden. 

Regeringsrepresentanter har också upprepade gånger, utan att lägga fram bevis påstått att det finns starka kopplingar mellan gängbrottsligheten i Sverige och PKK. Saken har blåsts upp stort i turkiska medier.

Utvisning av kurder

Mest uppmärksamhet lär den dubbla utvisning av två kurder ha fått, som ägde rum i början av december. Dagens ETC kunde avslöja att utrikesminister Tobias Billström sålde in utvisningarna som ett svar på Turkiets krav mot Sverige. 

Men den kanske främsta konsekvensen av eftergiftspolitiken, ett år in i haveriet kring Natoprocessen, är att ett stort antal människor i Sverige med kurdiska rötter har känt sig utpekade som ett problem, ett säkerhetshot – och att svenska regeringar kastat solidariteten med kurders kamp mot en auktoritär regim under bussen.