Fram till sista stund har det varit otydligt hur Fidesz ska ställa sig till även det svenska medlemskapet, efter att man för tio dagar sedan meddelade att man skulle fördröja omröstningen om Sverige. I anslutning till EU-toppmötet i Bryssel i förra veckan bad statsminister Ulf Kristersson (M) premiärminister Orbán om en förklaring, men säger sig inte ha fått någon.
Ulf Kristersson borde öppna de ungerska regeringsföreträdarnas Facebookkonton, för att se vilken typ av politik som regeringen i Budapest hela tiden fört ifråga om både Ukrainakriget och Natos expansion.
Så sent som i februari i fjol, bara några veckor innan den ryska invasionen av Ukraina gjorde Orbán ett vänskapligt besök hos Vladimir Putin i Moskva. Efter det upprepade han sin linje, att han inte gav stöd åt EU:s sanktionspolitik mot Ryssland. Den linjen har Orbán hållit fast vid. Han har till dags dato inte heller tillåtit andra Natoländer att föra in militärt material till Ukraina, via Ungern.
Orbán har gjort fullkomligt klart att man inte står på Ukrainas sida i kriget. I mitten av mars medverkade han i ett regeringsarrangerat forum i Ankara, där han beskrev övriga Europas solidaritet med Kiev som att kontinenten befinner sig i en ”krigspsykos”. Den ungerska regeringens internationella talesperson delade själv citatet på Twitter.
Ett av skälen till den här positionen är att Orbán länge har inspirerats av Putins auktoritära system och har fört en Moskvavänlig, EU-fientlig politik. Till på köpet finns det energipolitiska band till Putin. Ungern är starkt beroende av rysk gas och olja. I oktober meddelades att Ungern hade slutit ett nytt avtal med Moskva som kunde tillåta Ungern att importera billigare rysk gas, samtidigt som man kunde skjuta upp betalningen. Det har gjort att det naturligtvis ligger i Orbáns intresse att förhala en Natoexpansion och därmed stå på fortsatt god fot med Putin.
Men Ungern tycks också ha inspirerats av Turkiets utpressningspolitik gentemot Sverige. Å ena sidan tycks man genom sin förhalning ha velat sätta press på EU, som för närvarande har frusit inne över 130 miljarder kronor från EU:s budgetutbetalningar och EU:s coronaåterhämtningsfond till Ungern, på grund av rättsstatens kollaps, de politiserade domstolarna och den utbredda korruptionen under Orbán. Genom påtryckningarna har Orbán hoppats kunna lösgöra pengarna lite lättare.
Å andra sidan har han likt Turkiet också velat framtvinga en politisk kursändring från Sverige. Den 23 mars skrev Orbáns politiska sekreterare, Fideszparlamentarikern Balázs Orbán, ett svar till Ulf Kristersson på sin Facebooksida. Den svenska statsministern hade undrat varför det ungerska parlamentet dröjer med ett besked. Balász Orbán citerade därefter både Kristersson själv, M-riksdagsledamoten Jessika Roswall samt Liberalernas partiledare Johan Pehrson, när dessa tidigare uttalat sig om Ungerns auktoritära utveckling.
Mycket tydligare än så blir det inte. Budskapet tyckts vara, att ett grönt ljus ges till Sverige först när svenska regeringsföreträdare slutar uppmärksamma Orbáns auktoritära politik.
Oavsett hur det går, lär den svenska Natoprocessen i framtiden beskrivas som både ett haveri, en tragedi och en fars. Sverige har velat ansluta sig till militäralliansen för att bättre värna demokratin och friheten, i en tid när det auktoritära Ryssland är på krigsstigen. Bara för att bli tagen gisslan av både Turkiet och Ungern, Natos två problemländer vars ledare själva monterat ner sina länders demokratiska system – och som ställt auktoritära krav på att kritiken mot detta måste tystna.
