Basen ligger i Jordanien, nära den irakiska och syriska gränsen, och är en del av det omfattande militära samarbetet mellan Pentagon och det jordanska kungahuset.
Sedan 7 oktober har amerikanska mål beskjutits över 170 gånger av aktörer i Irak och Syrien. Paraplyorganisationen Islamiska motståndet i Irak har tagit på sig ansvaret för attacken mot Tower 22 som därmed en av de mest framgångsrika i organisationens historia. Händelsen kan ha storskaliga konsekvenser.
Tränade syriska rebeller
Mycket om basen är okänt. Den ligger strategiskt i Jordaniens nordöstra hörn och huserar runt 350 anställda från den amerikanska armén och flygvapnet. Sedan 2011 har USA spenderat hundratals miljoner dollar i att stärka den jordanska gränsen som såg massiva flyktingströmmar under det syriska inbördeskriget, vilket skapade flyktingläger precis intill gränsen. Tower 22 utgör en logistisk stöttepelare till al-Tanf-basen som ligger inne i Syrien. Den basen etablerades för att understödja och utbilda oppositionella rebeller för att strida mot syriska regimen och Islamiska staten. Rebellgrupperna, som bytt namn flera gånger, hade tränats inne i Syrien och återtog området från Islamiska staten 2016. Strax därefter byggdes den amerikanska basen.
Idag ockuperas området i praktiken av USA som garanterar att Syrien, med hjälp av Ryssland, inte kan återta det. Syrien och deras allierade har kritiserat basen och syftet har ifrågasatts efter att både USA och Ryssland utropade att Islamiska staten var besegrad och USA sagt sig vilja lämna regionen. Istället tycks syftet med basen blivit något annat.
2019 förklarade Donald Trump att närvaron i Syrien motiverades av tillgången på olja och hans nationella säkerhetsrådgivare John Bolton förklarade att al-Tanf utgjorde en viktig spelpjäs för att begränsa Irans expansion i området.
Trump svarade inte
Syrien och Irak har blivit slagfältet för det lågintensiva proxykriget mellan Iran och Väst. I flera år har Israel bombat mål i Syrien. Oftast har det rört sig om materiel eller personer kopplade till Qudsstyrkorna, den del av iranska Islamska revolutionsgardet (IRGC) som ansvarar för utlandsoperationer. Deras verksamhet syftar framför allt till att träna och stärka aktörer som kan försvaga västerländskt inflytande i närområdet. Trots att gruppen idag befinner sig i direkt kollisionskurs med USA så har relationen varit föränderlig. Grupper kopplade till Qudsstyrkorna har stridit sida vid sida om amerikanska soldater både i strider mot talibanerna i Afghanistan och mot Islamiska staten i Irak. Men under Irakkriget var de en viktig aktör för att stärka de shiitiska grupper som bekämpade den amerikanska ockupationen.
Efter att USA 2019 bombat en rad ammunitionsdepåer kopplade till en av de shiitiska miliserna i Irak så besköts USA:s ambassad i landet med flera raketer. Donald Trump svarade med att döda befälhavaren för Qudsstyrkorna, Qasem Soleimani. En drönare besköt hans bil med en speciell typ av svärdbestyckad robot när den var på väg mot Iraks flygplats.
Mordet på den populära befälhavaren skickade svallvågor i regionen. I Syrien attackerades flera amerikanska baser av milisgrupper. I Irak besköts en amerikansk militärbas med ballistiska robotar från Iran. Världen höll andan. Trump svarade inte.
Riskera krig eller valförlust?
Anledningen till att Trump kände sig tvingad att mörda Soleimani var inte i första hand ett militärt beslut utan handlade snarare om en rädsla att framstå som svag. Under Trumps valkampanj kritiserades Hillary Clinton för bristande handlingsförmåga under Bengahziattacken där en amerikansk diplomat och flera amerikanska legosoldater dödades. I egenskap av utrikesminister menade man att hon avhållit från att säkra deras bostäder och sedan låtit händelsen passerat ostraffat. Trump lovade en annan utrikespolitik. Fred genom styrka. När den amerikanska ambassaden attackerades var han rädd att samma kritik nu skulle riktas mot honom.
Att det nu har stupat tre amerikanska soldater i en attack som kan kopplas till Iran försätter Joe Biden i en mycket svår situation. Pressad av dåliga opinionssiffror och risken med att detta blir hans Benghazi. Snart stundar det presidentval och Trump har redan attackerat Biden för att vara medskyldig till attackerna mot Tower 22. Biden måste välja ifall han ska riskera valet eller riskera att kriget utvidgas.
Nu dras USA sakta in i Mellanöstern igen med sitt stöd till Israel och bombningar av Jemen.
Den amerikanska försvarspolitik som demokraterna förespråkat har sedan länge haft som mål att minska sin närvaro i både Europa och Mellanöstern för att istället rikta uppmärksamheten mot Kina. Detta mål har redan delvis förändrats i och med Ukrainakriget. Nu dras USA sakta in i Mellanöstern igen med sitt stöd till Israel och bombningar av Jemen. Vändningen mot Kina går trögt.
”En plats som vi väljer”
Den del av USA som vill ha hämnd för det inträffade kräver spektakulära insatser. Kanske räcker det med en våg av Tomahawk-robotar mot mål i Syrien eller kommer Biden känna sig tvingad att angripa Iran? Ett sådant angrepp skulle riskera att fortsätta en eskalering där Iran har fler medel att tillgå, exempelvis ballistiska robotar mot de kvarvarande amerikanska baserna i Iran, eller attacker mot de många fartyg som passerar i närheten av landets kust.
I sitt uttalande efter attacken har Biden lovat att det kommer ske ett svar “på en tid och en plats som vi väljer”, ett uttalande som blottar strupen mot Trump. Mordet på Soleimani stoppade inte Qudsstyrkorna och bomber mot Iran kommer troligtvis inte att stoppa attackerna mot amerikanska mål men det är inte heller det huvudsakliga målet.
Världens säkerhetsläge kan avgöras av en amerikansk opinionsundersökning. Världens mäktigaste man behöver bedriva inrikespolitik genom utrikespolitik. Döda för att få röster.
