En aktör i regionen sticker dock ut. En aktör som både struntade i vapenvilan och har förmåga att få konflikten att sprida sig.
Tog huvudstaden på fem dagar
I kölvattnet av den Arabiska våren 2011 så flyttade den zaidiyyah-muslimska rörelsen Ansar Allah, mer känd som Huthirörelsen, i Jemen fram sina positioner. De var en del av proteströrelsen som tvingade bort presidenten Ali Abdullah Saleh från makten. Han hade styrt landet sedan föreningen mellan Nord- och Sydjemen. Efter långa förhandlingar föreslog Gulfstaternas samarbetsråd en ny president, Abdrabbuh Mansur Hadi, som sedan vann ett val 2012 där han var den ende kandidaten. 2014 hade Hadi redan hunnit göra sig impopulär. Ett försök att omorganisera landets administration, förlänga sitt mandat och sluta subventionera bränsle ledde till nya och mer våldsamma protester.
Huthirörelsen såg sin chans till revansch för vad de upplevde som decennier av diskriminering av shiiter i landet. Snabbt så lyckades Huthi ena flera olika klaner och kunde inta Jemens huvudstad, Sanaa, efter bara fem dagars strid. Sunnitiska jihadister försökte utmana rörelsen men led nederlag efter nederlag. Hadi flydde huvudstaden och anklagade den förra presidenten Saleh för att nu stödja Huthi.
Iranska vapen stoppades
Saleh var en skicklig politisk spelare och tvekade inte att stödja flera sidor för att maximera sitt inflytande. Trots att hans väg till makten började när han deltog i en kupp stödd av Egypten, så lät han senare egyptiska jihadister i exil gömma sig i landet och använde dem mot separatister i syd. När kriget mot terrorismen blommade ut så såg Saleh till att få ordentligt med stöd från USA för att bekämpa jihadister. Mycket pekar på att Saleh samtidigt stöttade och hjälpte al-Qaida i Jemen. Troligtvis för att kunna få mer pengar och vapen från USA.
President Hadi spelade ett snarlikt spel. Efter att han 2012 fått makten i landet fördjupade han landets samarbete med USA och Saudiarabien. Han träffade USA:s dåvarande president Barack Obama vid flera tillfällen. Trots att han själv förlitade sig på sunnitiska jihadister så uttalade han en vilja att bekämpa al-Qaida och amerikanska drönare bedrev en omfattande bombkampanj mot mål i Jemen. När situationen utvecklade sig till ett inbördeskrig förblev USA en allierad till Hadi och Saudiarabien intervenerade direkt i kriget.
Iran stöttade Huthirebellerna. Exakt i vilken omfattning är oklart men stora vapenleveranser med iranskt krigsmateriel stoppades i sjöblockaden mot Jemen. Med hjälp av sudanesiska legosoldater med erfarenheter från Darfurmassakern försökte det saudiska kungahuset knäcka Huthirörelsen. Den första militäroperation Donald Trump godkände som president var en räd i Jemen. Flera civila dödades. En av dem var en åttaårig flicka.
Förlängd arm till Teheran
Levnadsvillkoren för jemeniterna är så fasansfull att den är svår att beskriva. Förutom svält, bomber och klusterammunition så härjar också pesten i landet. Hundratusentals döda. Miljoner fördrivna. Uppemot 100 000 barn döda till följd av svält.
2022 lyckades tillslut en vapenvila förhandlas fram. Landet delades då upp mellan de olika fraktionerna. Av det forna Nordjemen håller Huthi de viktiga städerna och hamnarna. Även om vapenvilan idag löpt ut sedan länge så har konflikten inte återgått till samma grad av våldsamhet och intensitet som innan. Det kan vara på väg att ändras nu.
Huthirörelsen har tagit sin paroll från ett slagord som ekade under revolutionen i Iran: ”Gud är störst, död åt Amerika, död åt Israel, förbanna juden, seger åt islam.” De ska förstås som en allierad och till viss del en förlängd arm av Iran.
Kan slå till på distans
Den 19 oktober rapporterade den amerikanska jagaren USS Carney att man skjutit ner tre kryssningsrobotar och flera drönare som var på väg mot Israel från Jemen. Kryssningsrobotarna var troligtvis av modellen Quds-3, som visades upp av Huthirörelsen i en av deras militärparader tidigare under året. Roboten är nästan identisk med den iranska kryssningsroboten Soumar.
Under sina militärparader visar Huthirörelsen upp en växande arsenal av långdistansvapen med precision. Det råder ingen tvekan om att de kommer från Iran.
Under veckorna som gått har attackerna mot israeliskt territorium från Huthi fortsatt. Effekterna av attackerna har varit små. Den 19 november så gjorde Huthi något som kan ha betydligt större inverkan.
Flera ribbåtar och en äldre sovjetisk transporthelikopter kapade då fraktfartyget Galaxy Leader. Det är chartrat av ett japanskt rederi men ägs delvis av Israel. Fartyget leddes in i en jemenitisk hamn och de 25 besättningsmännen togs som fångar. Flera attacker följde veckorna efter.
Maersk leder om fartygen
Attackerna riktas mot fraktfartyg men också mot örlogsfartyg tillhörande USA och Storbritannien. Än så länge har attackerna kunnat avvärjas men konsekvenserna är stora ändå.
Den 15 december gick Maersk, världens näst största rederi, ut och sa att man kommer att pausa alla transporter genom Röda havet. Flera rederier har följt efter. Franska CMA CGM, Schweiziska MSC och tyska Hapag Lloyd har ändrat kurs för sina fartyg. Alternativet till Röda havet och i förlängningen Suezkanalen är att runda Godahoppsudden. En förläning på flera veckor i restid.
När fartyget Ever given gick på grund 2021 och blockerade passagen genom Suezkanalen så beräknades kostnaden ha varit drygt 100 miljarder kronor i veckan. En oacceptabel situation för väst i allmänhet och USA i synnerhet.
Det rapporteras nu att USA:s försvarsminister Lloyd Autstin kommer offentliggöra Operation prosperity guardian under veckan. En internationell insats för att hantera hotet mot fartyg i Röda havet. Det är paketerat som en marinoperation men kan snabbt komma att bli något annat. Vilka länder som kommer ingå vet vi inte. Däremot så riskerar insatsen att dra in USA och landets allierade, dit Sverige nu kan räkna sig, i ett krig – och Jemens öde blir allt mer mörkt.
