Blir inget palats

Många små symboliska detaljer under installationsdagen illustrerade den nya epoken. Boric var slipslös, liksom många av hans ministrar. De kvinnliga ministrarna var klädda i feministrörelsens färger. Boric presidentband var tillverkat av ett ”revolutionärt sömmerskekooperativ” med 16 medlemmar (den avgående presidenten Sebastian Piñera beställde sitt presidentband från Frankrike). Den Ford Galaxy-cabriolet som allt sedan 1960-talet transporterat de nya presidenterna genom Santiagos centrala gator för att ta emot folkets hyllningar kördes för första gången någonsin av en kvinnlig chaufför och hälften av hedersvakten som tog emot Boric i Monedapalatset var kvinnor. 

Att han och den nya ”första damen”, Irina Karamanos, inte är gifta ingår också i bilden av en ny tid. Liksom att de kommer att bo i barrio Yungay, ett gammalt, lätt förfallet och folkligt kvarter inte långt från presidentpalatset, men långt från de områden där Chiles makthavare normalt bor.

”Återerövra förtroendet”

I Boric första tal som president, som han höll från presidentpalatsets lilla balkong inför tusentals människor, betonade han att han är alla chilenares president, oavsett politiska sympatier. Hans tal var energiskt, poetiskt och fyllt av känslor. Det var hoppfyllt, men också en varning för att svårigheterna både nationellt i Chile och internationellt är oerhörda. 

Boric var, till skillnad från andra vänsterledare i Latinamerika, snabb med att förbehållslöst fördöma Rysslands krig i Ukraina. Att han också varit tveklös i sin kritik av brotten mot mänskliga rättigheter i Nicaragua, Venezuela och Kuba gör honom suspekt inom en del av den latinamerikanska vänstern. För en annan del är han istället hoppet om en nytändning.

– För att kunna genomföra de solida förändringar som behövs måste vi gå långsamt fram, sa Boric. Steg för steg. Långsamt men säkert och långt.

– Och, betonade han, för att lyckas med det måste vi ha ert stöd. Det är ni som är huvudpersoner i den här processen.

– Vi måste börja tycka om varandra igen, sa Boric med ett närmast vädjande tonfall. Vi måste återerövra förtroendet, viljan att hjälpa varandra och läka såren.

Siktar på ny konstitution

Han berättade att han beslutat att dra tillbaka åtalen mot de drygt 100 aktivister som fortfarande sitter fängslade efter ”el estallido social” i oktober 2019. Och han betonade att en prioritet för hans regering är att ge allt stöd till den konstituerande församlingen för att den ska kunna avsluta sitt arbete med att skriva en ny konstitution.

– Men, sa han självkritiskt, för att den nya konstitutionen ska få brett stöd måste vi också lära oss att på allvar lyssna på dem som inte tycker som vi. Vi måste ta de andras argument på allvar, inte förlöjliga dem. 

– En konstitution, slog han fast, ska gälla för alla, inte för en speciell grupp.

Det var ett tal som manade till tolerans, respekt och samarbete.

– Ingen ska känna sig överflödig.

Och när han slutade med att citera Salvador Allende om en framtid med breda alléer där fria män och fria kvinnor vandrar fram, så bröt jublet ut.

Men själva grundbulten i Boric populäritet är att han känns så ärlig och genomskinlig. Och kanske är det, mer än hans ålder, den egentliga anledningen till att så många i honom ser början på en ny epok.

Ett ljus i mörkret.