När Ryssland, som representerades av landets utrikesminister Sergei Lavrov, skulle tala inför presidenterna i de andra länderna kopplades en storbildskärm med Vladimir Putin upp i lokalen. Den ryska presidenten höll ett känslofyllt inlägg där han lade all skuld på väststaterna och Nato för kriget i Ukraina:

– Det är väststaternas kamp för hegemoni (herravälde) över Ukraina som ligger bakom att vi tvingades ingripa, sa Putin. 

– Efter det kuppförsök som gjordes med stöd av Nato och väst beslöt vi att stödja de människor i Ukraina som slogs för sin kultur, sina ägodelar, sitt språk och sin framtid.

– Våra aktioner i Ukraina har bara styrts av en enda sak: att sätta stopp för det krig som väst utlyst mot människorna i Donbas.

Putins tal föll platt

Men efter talet visade det sig att ingen av presidenterna Xi Jinping från Kina, Lula da Silva från Brasilien, Cyril Rampahosa från Sydafrika eller Indiens premiärminister Narendra Modi gav sitt stöd till Putins historiebeskrivning.

Lula da Silva slog fast att man inte kunde undvika att ta upp händelserna i Ukraina som har globala effekter:

– Brasilien historiska ståndpunkt är att försvara staters oberoende, territoriella integritet och Förenta nationernas syften och principer, sa Lula utan att nämna Rysslands överträdelser vid namn.

Cyril Ramaphosa kommenterade Putins tal med att slå fast:

– Vi är eniga om att krig bara kan lösas genom förhandlingar.

Varken Xi Jinping eller Narendra Modi tog överhuvudtaget upp Putins vädjan om stöd i sina tal eller kommentarer.

Modi missnöjd

Mötet inleddes med små diplomatiska skandaler. Indiens premiärminister Modi vägrade till exempel lämna sitt flygplan på den sydafrikanska flygbasen Waterkloof eftersom han bara möttes av en underordnad minister. Ramaphosa själv prioriterade Kinas president Jinping och mötte honom personligen. Situationen fick räddas av att vicepresidenten Paul Mashatile tvingades lämna mötet med den kinesiska presidenten och ge sig iväg för att välkomna Modi.

När det gäller mötet i sig utmynnade det i en allmän kommuniké som slog fast att samarbetet mellan de olika Brics-länderna ska utvecklas på alla plan.

Men det viktigaste var att de fem länderna beslutade sig att utvidga organisationen med ytterligare sex stater: Saudiarabien, Iran, Förenande Arabemiraten, Etiopien, Egypten och Argentina. Det mest kontroversiella beslutet var att ge Iran medlemskap.

Kontroversiellt nytillskott

Iran är Rysslands närmsta militära samarbetspartner och är liksom Ryssland utsatt för omfattande sanktioner, vilket kan ge problem för Brics-staterna när det gäller en samordning av handeln.

Att dessutom Saudiarabien är drivande i kriget i Jemen, liksom också Förenade Arabemiraten även om man nu lämnar det militära samarbetet med Saudiarabien, och att Etiopien skakas av flera allvarliga interna konflikter bidrar inte till stabilitet i den nya organisationen.

Även om Brics nu kommer att omfatta nära hälften av världens befolkning är man genom handel och ekonomiska utbyten mycket beroende av väst, där USA och andra länder reagerat kraftigt på att man bjudit in Iran till organisationen.