Cooper har skrivit och regisserat filmen ”Maestro”, där han också spelar huvudrollen som den judisk-amerikanska tonsättaren, som är mest känd för att ha komponerat musiken till ”West side story”. När trailern till filmen släpptes i augusti var det något som stack ut – Coopers näsa. 

Med bilder av skådespelaren och kompositören sida vid sida har argumentet lagts fram: lösnäsan skapar ett ”jewface”, alltså den stereotypa bilden av en jude med stor eller krokig näsa – att likställa med ”blackface” eller ”yellowface”. Så pass att filmens maskör Kazuhiro Tsuji bad om ursäkt tidigare i veckan. ”Mitt mål och Bradleys mål var att porträttera Lenny så autentiskt som möjligt. Lenny hade ett riktigt ikoniskt utseende som alla vet.”

Leonard Bernsteins tre barn håller med. ”Det råkar vara så att Leonard Bernstein hade en trevlig, stor näsa”, skriver de i ett pressmeddelande och understryker att ”Vår far hade varit okej med det”, alltså lösnäsan. De får också medhåll av den internationella organisationen Anti-defamation league (ADL) som jobbar mot antisemitism, och som i ett uttalande slår fast att Coopers lösnäsa inte är antisemitisk.

Den stereotype ”juden” som karaktär har förekommit i dramer sedan början av 1500-talet, inte sällan porträtterad som slug och pengastinn. Som Shylock i ”Köpmannen i Venedig” och Fagin i ”Oliver Twist”. Nidbilden av juden med stor eller krokig näsa användes inte minst flitigt i den nazistiska propaganda som banade vägen för 1900-talets värsta massmord.

Frågan är om Coopers näsprotes kan skrivas in i den historien av judehat. 

Absolut, skriver brittiska konservativa The Spectator under en rubrik som inte går att misstolka: ”Ja, Bradley Coopers fejknäsa är antisemitisk”. Tidningens redaktör jämför näsan med de första kännbara tecknen på en stundande symbolisk jordbävning. Den amerikanska organisationen Stop antisemitism håller med och kallar näsan ”obehaglig”.

Nej, skriver tidningen Slate, och argumenterar för att judendom inte är en ras utan en religion. Långt ifrån alla judar delar liknande ansiktsdrag. Bara att påstå det, det vill säga att uppröras över en stor näsprotes, är fördomsfullt i sig. 

Den större frågan tycks vara huruvida icke-judiska skådespelare borde gestalta judiska karaktärer. Frågan har ställts förut, senast om Cillian Murphy i rollen som Robert J Oppenheimer i Christopher Nolans biopic, och om ”Golda” med Helen Mirren (också iförd lösnäsa) som Israels tidigare premiärminister Golda Meir. 

Men frågan om skådespelarens personliga erfarenheter (religiösa, kulturella, sexuella) ska styra rollbesättningen kan egentligen kokas ned till frågan om kulturen blir rikare eller fattigare om vissa roller öronmärks för vissa skådespelare och vice versa.
För en roll, precis som en näsa, kan inte leva i ett vakuum. Den existerar i ett sammanhang. För näsan är ansiktet är ett sådant sammanhang – vems är näsan? Sitter näsan på en karikatyr eller en skådespelare som vill komma närmare sin roll? 

Det är i alla fall oftast skälet till att skådespelare använder sig av yttre attribut i sina rolltolkningar. Gary Oldman hade inte behövt en lösnäsa för att likna Winston Churchill i ”Darkest Hour” men han behövde det för sitt skådespeleri. Nicole Kidman gillade sin lösnäsa i ”The Hours”, så mycket att hon behöll den efter filminspelningens slut. Virginia Woolf var visserligen inte judisk men näsan orsakade ändå rubriker – den ansågs distraherande. Lösnäsor tenderar att göra det. Producenten Harvey Weinstein lär ha skrikit i ursinne någonting i stil med ”Jag betalar en miljon dollar för att få Nicole Kidman och så ser man inte att det är hon!”. 

Kidman vann en Oscar för sin rolltolkning och det är en Hollywoodsanning att ju mer en skådespelare varit beredd att förvanska sitt utseende, desto större är chansen att vinna en Oscar. Bradley Cooper förlorade mot Rami Malek 2019 och har antagligen siktet inställt på revansch i år. Att porträttera en känd, älskad, amerikansk ikon är dessutom ytterligare ett sätt att, statistiskt sett, närma sig statyetten. 

Så, är Bradley Coopers lösnäsa antisemitisk? 

Det är svårt att argumentera för att den uppmanar till judehat eller har en tydlig länk till förkrigstidens nazistpropaganda. Inte för att hans förstorade näsa inte förtjänar att särskådas eller debatteras. Men med rätt ordval.

Antisemitism har återigen blivit en brutal verklighet i USA. Flera terrorbrott har begåtts mot synagogor. ADL rapporterade en ökning med 36 procent av antisemitiska incidenter i USA, bara under förra året. 

Att peka på Coopers lösnäsa som ett av dessa exempel riskerar att devalvera orden och förminska de tragiska händelserna. Vad har man då vunnit?