När partiet nu gör sig redo för årets konvent, som även det hålls i Chicago, finns det många likheter. Antikrigsdemonstrationer till exempel.

Krigskritiken blir mainstream

Studentprotester mot Vietnamkriget hade pågått länge men under 1968 började även allmänhetens opinion vända. President Lyndon B Johnson hade intygat att kriget skulle vinnas snabbt och enkelt men det blev nu allt tydligare att så inte var fallet. Över en halv miljon amerikanska soldater var redan i Vietnam, varav en tredjedel inkallade, och många familjer oroade sig för att deras söner stod näst på tur.

President Johnson hade gått från popularitetssiffror på 70 procent till att vara en polariserande figur. I ett specialinsatt tal i mars 1968 meddelande han att fredssamtal skulle inledas. Som avslutning chockade Johnson landet genom att berätta att han inte skulle ställa upp i höstens val utan istället lägga all tid på presidentämbetet och dess plikter. I efterhand har också Johnson problem med hälsan lyfts fram som ett skäl. Han avled fem år senare, 63 år gammal.

Vicepresident Howard Humphreys ställde upp men utmanades av Robert F. Kennedy och Eugene McCarthy. Kennedy mördades den 6 juni efter att ha vunnit primärvalet i Kalifornien. Under konventet försökte en fraktion få hans bror Ted Kennedy att kandidera men han avstod.

Konventet 1968 direktsändes men organisatörerna ville inte visa upp osämjan inom partiet. Man flyttade en debatt om Vietnamkriget från bästa sändningstid till efter midnatt och en del misshagliga delegater leddes bryskt ut av civilklädda väktare. CBS:s välkända nyhetsankare Dan Rather försvann ur bild ett tag efter att ha tacklats till marken av väktarna.

Oklart om kandidat

Det är vanligen klart vem presidentkandidaten är när konventet börjar och röstningen en formalitet. Delegaterna 1968 fick dock välja mellan Humphrey, McCarthy och senatorn George McGovern – de två senare betydligt mer kritiska till kriget. Humphrey fick flest röster och blev Demokraternas kandidat men förlorade sedan mot republikanen Richard Nixon. Vietnamkriget fortsatte i ytterligare sju år.

Tumultet 1968 startade en diskussion om hur delegaterna väljs ut. Delstaternas politiska etablissemang hade stor kontroll och varken icke-vita amerikaner eller fredsrörelsen hade någon vidare representation. Stora reformer genomfördes de följande åren, systemet med primärval i varje delstat blev också normen. Det är dock mycket få som röstar i dessa jämfört med det allmänna valet i november.

I år utnämndes Demokraterna Kamala Harris till kandidat i förväg genom en virtuell omröstning. Teoretiskt kan delegater ändå ändra sig under konventet, men Harris har dock än så länge inga utmanare. En grupp på 30 delegater som kallar sig obundna ("Uncommitted National Movement") och är de som främst kan störa enheten kring Harris. Uppemot en miljon röstade obundet i primärvalen, många som en protest mot Bidens oreserverade stöd för Israel. Gruppen vill att Tanya Haj-Hassan, en amerikansk barnläkare som arbetet i Gaza under kriget ska få tala under konventet. Man vill också ha ett möte med Harris och att en representant ska få tala i fem minuter.

Skuggan av Kennedy

En Kennedy kastar åter en skugga över Demokraternas process, då Robert F Kennedys son och namne i år ställer som oberoende kandidat. Båda partierna måste kalkylera med vilken typ av väljare han kan tänkas attrahera.

Beatpoeten Allen Ginsberg dök upp bland demonstranterna och försökte lugna dem med ett hinduiskt mantra

Donald Trump överlevde skjutningen i Pennsylvania, men många påminns om attentaten mot King och Kennedy 1968. Då som nu sprids teorier om att det skulle vara en komplott för att delar av staten vill göra sig av med en stark politisk röst.

Våldsamma protester

När konventet inleddes 1968 hade protesterna på Chicagos gator redan startat. Runt 10 000 var på plats, bland annat från antikrigsrörelsen och medborgarrättsgrupper. Tal hölls och slogans skanderades. I ett slags gatuteater utsågs en gris, Pigasus, till presidentkandidat. Beatpoeten Allen Ginsberg dök upp bland demonstranterna och försökte lugna dem med ett hinduiskt mantra men förgäves – både Pigasus och runt 650 aktivister greps senare av polis.

Chicagos inflytelserika borgmästare Richard Daley hade lobbat hårt för att hans stad skulle få evenemanget. All polis var inkallad och tusentals från nationalgardet. Demonstrationerna hänvisades till en park 15 kilometer från konventet. När en marsch mot arenan ändå inleddes blev polisens svar brutalt. Media kunde inte liverapportera utomhus på grund av att stadens elektriker strejkade. Många ansåg det märkligt att Daley som hade bra relationer med facken inte kunde få till en lösning. En uppgörelse blev klar strax efter att Humphreys förslag på Vietnampolitik röstats igenom.

Media filmade dock och även om det inte visades i realtid så chockade polisens användande av batonger och tårgas många. Nyhetsankaret Walter Cronkite beskrev det som en ”polisstat”. En utredning skulle senare kalla polisens beteende för ”upplopp”.

Andra ansåg att upprorsmakarna fick vad de förtjänade. Borgmästare Daley var en av dem. Martin Luther King hade mördats fyra månader tidigare vilket lett till enorma demonstrationer och upplopp i en mängd städer, bland annat Chicago med brända byggnader och plundrade butiker. Daley ansåg att polisen borde ha fått order att ”skjuta för att döda” och ”skjuta för att lemlästa”. Under partikonventet kallade han demonstranterna terrorister. Flera ställdes senare inför rätta.

100 000 väntas demonstrera

Även inför årets konvent väntas protester. Det handlar främst om USA:s Israel/Palestina-politik även om organisatörerna även ger exempel på vad pengarna skulle kunna gå till istället för krigsmateriel till Israel. Storleken på årets studentledda protester gör att organisatörerna hoppas på 100 000 deltagare i Chicago. Staden ligger dessutom nära Michigan, en delstat med en stor muslimsk befolkning. De Gazarelaterade protesterna mot Biden var som starkast här under primärvalen.

Å andra sidan har USA inga trupper på plats i Gaza vilket gör allmänheten mindre engagerad än 1968. En stor andel amerikaner är dessutom mycket pro-israeliska, men en majoritet av de yngre amerikanerna vill se en omedelbar vapenvila. Frågan splittrar också Demokraterna.

Flera av årets ansökningar om demonstrationstillstånd har nekats, men tillstånd har nu getts för att marschera på "hör- och synhåll" från konventet. Chicagos nuvarande borgmästare Brandon Johnson har rötterna i aktivistkretsar men har sagt att han inte kommer att tillåta något kaos. Organisatörerna själva vill enligt affischerna se ett "familjevänligt" evenemang.

Många polisingripanden under årets Gazaprotester har kritiserats hårt även om ingen skadats allvarligt.