Attentatet, enligt senaste rapporter, kostat strax under 150 människors liv. Konserthuset har brunnit ner till grunden. Men attacken kom inte utan förvarning.
Jihadisternas agg mot Ryssland
Den 7 mars grep den ryska underrättelsetjänsten en cell i Moskva som påstods planera attacker mot synagogor i staden. USA:s ambassad utfärdade en varning till sina medborgare att undvika större folksamlingar då de hade information om att det planerades ett attentat mot Ryssland. Amerikanska utrikesdepartementet har sagt att de även varnade ryska myndigheter om den hotbild de hade identifierat. Detta förnekas av den ryska ambassadören i Washington.
Gruppen som greps den 7 mars, och den som tagit på sig ansvaret för attacken mot Krokus är Islamiska staten – Khorasan (IS-K), en gren av den militanta jihadistiska rörelsen som tidigare kontrollerade delar av Syrien och Irak. IS-K har sitt huvudfäste i Afghanistan och Pakistan där de agerat som konkurrent till talibanerna, som idag kontrollerar landet. Sedan sitt grundande 2015 har IS-K lyckats införliva flera andra grupper i området, däribland flera av de forna sovjetrepublikerna. Idag verkar IS-K i Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan, områden inom den ryska intressesfären där regeringarna idag har starka band till Moskva och som historiskt varit direkt underställda Ryssland. De militanta jihadisterna ser Ryssland som sin huvudsakliga fiende.
Ska av öra på misstänkt
Det skulle dröja en timme innan polis och säkerhetsstyrkor anlände till konserthallen. Totalt har elva personer gripits misstänkta för att vara inblandade i attentatet. Fyra av dem greps i en vit bil av samma modell som den som använts av gärningsmännen. Bilen stoppades 35 mil sydväst om Moskva och var, enligt ryska källor, på väg mot den ukrainska gränsen. Alla gripna påstås vara tadzjiker.
Hanteringen av de gripna har varit brutal.
Hanteringen av de gripna har varit brutal. Filmer som spridits på Telegram visar hur poliser skär av örat på en gripen och tvingar honom att äta det. Bilder på de andra gripna visar tydliga tecken på skador. I samband med gripandet började det cirkulera rykten om att de gripna påstod sig ha blivit kontaktade och erbjudna en halv miljon rubel för att utföra dådet.
Andra pekar ut Putin
Ordföranden för Dumans försvarsutskott,lade tidigt över ansvaret på Ukraina för attentatet. Därefter har narrativet upprepats från ryskt håll. Under Vladimirs Putins tal till nationen upprepade han flera gånger att de misstänkta gärningsmännen hade färdats mot Ukraina och att hjälp fanns på plats för att de skulle kunna ta sig över den militariserade gränsen. En så kallad "deep fake" spreds av ryska medier där den högt uppsatta ukrainska politikern Oleksij Danilov, nationell säkerhetsrådgivare, påstås ha sagt att Ukraina gladdes åt attentatet och att de planerade fler liknande attentat i framtiden.
Parallellt med detta har en motsatt berättelse spridits om att det i själva verket är Ryssland som ligger bakom. De huvudsakliga argumenten är att IS motiv skulle vara oklara och att det finns en historia av att den ryska underrättelsetjänsten FSB tidigare utfört falska terrorattentat för att ge staten carte blanche att agera mot oönskade grupper eller inskränka medborgarnas friheter.
Detta syftar på lägenhetsbombningarna 1999, då Ryssland skakades av en serie bombningar som dödade mer än 300 personer. Det skedde då Putin var premiärminister och var en av faktorerna som startade det andra Tjetjenienkriget. De ansvariga för lägenhetsbombningarna har inte helt kunnat fastställas, och enligt flera journalister pekas FSB ut som ansvariga.
Mest sannolika förövaren
Trots de olika teorierna om de ansvariga så pekar det mesta tydligt på att IS-K ligger bakom attentatet. Under den 22 mars släppte de anonymiserade bilder på de fyra attentatsmännen och en längre rapport. Senare släppte de också en kortare film från en kroppskamera där man får se hur gärningsmännen avrättar civila och skär halsen av en sårad person. Under filmen prisar de gud och trots tidiga rapporter om militärt agerande ger filmen snarare intryck av en kaotisk framfart.
IS-K saknar heller inte motiv och har utfört attentat mot vad de lokalt uppfattar som sina fiender. Tidigare i år detonerade IS-K flera bomber i samband med en minnesstund för generalen Soleimani i iranska staden Kerman. 2022 utförde de ett bombattentat mot den ryska ambassaden i Kabul, vilket resulterade i två döda bland ambassadpersonalen. Både Ryssland och Iran bedriver omfattande kampanjer mot sunnitiska jihadistgrupper. Ryssland har under decennier stridit mot den typen av rörelser i Tjetjenien, Dagestan och i angränsande republiker. Tillsammans med Iran har Ryssland spelat en avgörande roll i kampen mot dylika grupper i Syrien. Iran har både inrikesproblem med sådana rörelser och har också beväpnat, utbildat och lett egna grupper som aktivt stridit i Pakistan, Afghanistan, Irak och Syrien.
Så används terrordådet
Även om det är oklart exakt vad som har hänt och även om det finns frågetecken om vem som ligger bakom, kommer Ryssland att använda händelsen som ett sätt att samla sin befolkning och försöka stärka upp det gemensamma i konflikt med yttervärlden, en händelse att samlas runt. Intressant nog, inte gentemot jihadister eller Tadzjikistan, där Putin redan varit tydlig med att detta inte kommer leda till en intervention i landet.
Mer propaganda kommer att komma, så också fler attentat.
Istället vänds uppmärksamheten mot Ukraina. Något som kan komma att behövas på grund av en stagnerande ekonomi och vid nya mobiliseringar av unga män till kriget i Ukraina. Detsamma gäller Islamiska staten, som blivit allt svagare sedan kalifatet i Irak och Syrien föll och akut behöver ta sig tillbaka på scenen för att kunna få nya resurser och mankraft. Mer propaganda kommer att komma, så också fler attentat.
