Inkomstskillnaderna har ökat, kvinnor är fortfarande föräldralediga i betydligt högre grad än män och männen har fått större politisk makt istället för tvärt om. En genomgång av jämställdheten i Sverige visar att det inte har hänt särskilt mycket sedan alliansregeringen kom till makten för åtta år sedan. I vissa fall har utvecklingen till och med gått bakåt, som när det gäller inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor.

Anita Nyberg, professor i genusvetenskap, menar att det har saknats ordentliga politiska reformer.

– Jämställdhetspolitiken har haft ganska liten på betydelse på utvecklingen i Sverige de senaste åren. Då är det nog sådant som inte ens räknas som jämställdhetspolitik som har betytt mer, som jobbskatteavdraget till exempel, säger hon.

Men jobbskatteavdraget har inte främjat jämställdheten menar hon. Snarare tvärt om.

– Man hävdade att det skulle gynna kvinnor, men de som gynnas mest är ju män eftersom de har de högsta lönerna, säger hon.

Driver inte rätt till heltid

Efter att alliansen vann ­valet 2006 formade de ett antal jämställdhetsmål. Det handlade om ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete, och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

För att nå hit har det också satsats på att öka jämställdheten. Till viss del har det haft effekt, enligt Gertrud Åström, jämställdhetsutredare och ordförande för Sveriges kvinnolobby. Hon ser satsningen på ett ökat jämställdhetsarbete i kommuner och landsting som lyckad, liksom insatser för att minska våld mot kvinnor. Men när det gäller att öka jämställdhet på arbetsmarknaden har alliansen misslyckats.

Gertrud Åström menar att den viktigaste frågan för ett jämställt samhälle är rätten till heltid. Men på det området står utvecklingen nästan stilla. Folkpartiet som är de som tydligast för alliansens jämställdhetspolitik driver inte frågan alls. Gertrud Åström tror att de väjer för frågan eftersom kravet på heltid krockar med önskemål från arbetsgivarsidan.

– Det är helt klart att man vill säga att det är arbetsgivarens rätt att styra över arbetet, säger hon.

Låga löner i välfärdsföretag

Folkpartiets, och alliansens, recept har istället varit att öka kvinnors möjlighet till att göra karriär. Det genom till exempel Rut och att tillåta vinster i välfärden. Den vägen vill de fortsätta gå. När Folkpartiet nu kanske tydligare än någonsin profilerar sig som ett feministiskt parti framhåller de att vinster i välfärden är ett sätt att öka jämställdheten. Det ska göra det möjligt att tjäna pengar på sitt företag även inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg. Dessutom menar de att fler företag leder till ökad konkurrens och därmed höjda löner.

Anita Nyberg är tveksam till resonemanget.

– Möjligtvis att det har blivit så inom något område, att sjuksköterskor kan få högre betalt om de jobbar privat. Men tittar man generellt främjas inte kvinnors löner och heller inte jämställdheten, säger hon.

En rapport från Katalys från 2013 visar att det stämmer. Lönerna i välfärdsföretagen är i snitt lägre än bland dem som är offentliganställda. Dessutom visar rapporten att en majoritet av företagsledarna inom välfärden är män – kvinnor blir småföretagare som har svårt att konkurrera med de större bolagen.

Ändå menar Folkpartiet att privatiserad välfärd ökar jämlikheten. Feminism utan socialism, som de själva kallar det.

 

Läs även: "Så gott som alla partiledare vill stärka sin feministiska profil. Men de konkreta förslagen måste bli fler"