BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Den turkiska regeringen har stängt ner över 130 oberoende medieföretag, samt fängslat eller jagat i exil ytterligare en mängd journalister. Välkända skribenter har hämtats av polis, till allt högre men ganska verkanslösa utländska protester.
Den sekulära dagstidningen Cumhuriyet har sannolikt fått mest internationell uppmärksamhet, för sin kamp för yttrandefriheten i Turkiet – och för de allvarliga konsekvenser detta kan leda till. I fredags, den 25 november, tilldelades tidningen Right Livelihood-priset, det "alternativa Nobelpriset", i Stockholm. Den mångårige Cumhuriyet-skribenten Işıl Özgentürk tog emot priset och talade med Dagens ETC mediesituationen, som var dålig långt innan sommarens kuppförsök.
– Vi hade problem med staten redan tidigare. Men det blev mycket värre efter att vi avslöjade att Turkiet skickade vapenleveranser till IS. Efter den artikelserien eskalerade förtrycket definitivt mot oss.
I maj 2015 publicerade Cumhuriyet fotobevis för att turkisk underrättelsetjänst påkommits av turkiska gränsvakter, när man smugglat vapen till jihadistiska rebeller i Syrien. Avslöjandet ledde till att de dåvarande redaktörerna Can Dundar och Erdem Gül arresterades och anklagades för landsförräderi. Redaktörerna släpptes till sist fria i början av 2016. Men bara kort efteråt började regeringen tvångskonfiskera flera regeringskritiska medier och byta ut deras redaktioner.
Efter kuppförsöket har president Erdogan fått frikort att fortsätta jaga efter de "inre fienderna" som anses hota landets säkerhet. Can Dundar avsade sig redaktörsrollen och gick i landsflykt. Den 31 oktober i år kom sedan turen till även Cumhuriyet, när den nye chefredaktören Murat Sabuncu och ett flertal profilerade journalister greps. Samtidigt omringades tidningens huvudredaktion av polis.
– Den kurdiska pressen i sydöstra Turkiet hade redan förtryckts ordentligt och flera tidningar, tv-stationer och åtta radiokanaler hade förbjudits. Så vi räknade med att det samma skulle hända oss, men visste bara inte när, säger Işıl Özgentürk.
Sitter inlåsta
Flera av Cumhuriyets skribenter sitter fortfarande häktade i Turkiet. Andra, som varit för ålderstigna för att låsas in, har förbjudits att lämna landet. Idag beskrivs Turkiet allt oftare som ett jättelikt fängelse för journalister. Landet har en sämre rankning på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex än länder som Burma och Mali.
Samtidigt är detta bara en bråkdel av allt det som hänt i Turkiet sedan kuppförsöket. Işıl Özgentürk räknar i tur och ordning upp utfärdandet av undantagstillstånd, att 110 000 offentliganställda har berövats sina jobb, att borgmästare och parlamentariker från det pro-kurdiska oppositionspartiet HDP har fängslats, samt att 1500 akademiker sparkats och vägras nya offentliga anställningar. De allra flesta anklagas för terrorbrott, genom påstådda relationer till den förbjudna islamistiska Gülenrörelsen eller till kurdiska PKK.
Kurderna i det krigsdrabbade sydöstra Turkiet säger ofta att utvecklingen där gått tillbaka till hur det blodiga och repressiva 1990-talet var. Men Işıl Özgentürk menar att läget idag berör hela landet.
– Just nu är det en situation som påverkar både turkar och kurder, så det har blivit värre idag. Det har blivit ett normaltillstånd att politiker kan arresteras, att andra utsätts för mordförsök.
Cumhuriyet fick priset för att tidningen står för ett principfast försvar av yttrandefriheten, "under tiden av förtryck, censur, frihetsberövanden och dödshot", skriver Right Livelihood i sin motivation. Priset hoppas man ska bli en viktig signal till Turkiet, eftersom man inte nödvändigtvis uppfattas som en västerländsk protest, utan som en global. Right Livelihood har pristagare från 68 länder.
En majoritet i EU-parlamentet röstade i förra veckan för att frysa medlemskapsförhandlingarna med Turkiet, i ett icke-bindande beslut. President Erdogan hotade på fredagen med att "öppna gränsportarna" och släppa fram flyktingar till Europa igen, om EU fortsatte. Erdogan anses har använt EU:s ovilja att ta emot flyktingar som ett påtryckningsmedel, för att både närma sig EU och köpa västmakternas tystnad över nedslagen mot oppositionella krafter.
– Men EU borde tvärtom själva öppna upp gränserna och välkomna flyktingarna, för att ta ifrån Erdogan det vapen han hotar med, säger Işıl Özgentürk.
Hon säger sig inte ha några planer på att själv gå i exil, utan hon tänker återvända hem igen. När Cumhuriyets vd gjorde det samma för två veckor sedan, arresterades han på flygplatsen. Kanske betyder situationen i det nya Turkiet att Işıl Özgentürk kan vara nästa journalist som fängslas.
