BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Mosul ska i dag istället förvandlas till en symbol för IS nederlag. Slaget kommer att bli det största hittills mot jihadisterna, i Irak. Att Turkietstödda syriska rebeller i söndags dessutom erövrade den symboliska staden Dabiq i norra Syrien, som namngett IS internationella propagandamagasin, visar att det går mycket dåligt för IS. Mosul behöver dock inte bli någon enkel match för det. IS tvingar folk att strida, har grävt tunnlar inför urbana strider och förberett att tända eld på oljedepåer för att försvåra sikten för amerikanska bombplan.
Medling av USA
Operationen har också kastat in Irak i en ny fas av sitt inbördeskrig, som lett till flera andra allvarliga konflikter. Under den första dagen deltog tiotusentals soldater, från de två kurdiska partierna KDP:s och PUK:s peshmergastyrkor, från den irakiska armén och de shiamuslimska miliserna Hashd al-Shaabi. Alliansen mellan dessa har skapats genom medling av USA och enligt avtalet ska bara sunnitiska, nationella styrkor tillåtas gå in i det sunnidominerade Mosul, för att undvika etniska spänningar.
Utöver dessa fyra aktörer finns det ytterligare tre, som vill blanda sig i striderna. Atheel al-Nujaifi, som förut var guvernör över Ninvehprovinsen där Mosul ligger, etablerade efter IS erövringståg 2014 den privata sunnimuslimska milisen Hashd al-Watani. Sedan skickade Turkiet hundratals soldater för att träna exguvernörens krigare, i staden Bashiqa. Den 1 oktober beslutade Ankara att förlänga sina soldaters uppdrag i Bashiqa – vilket de senaste veckorna skapat en infekterad konflikt med Iraks shiadominerade regering, som krävt att Turkiet ska ta hem sina styrkor.
– Turkiet gjorde ett stort misstag som korsade gränsen utan den irakiska regeringens tillåtelse. Några av de sunniirakier som Turkiet stödjer kommer också från den gamla Baathregimen (under Saddam Hussein), säger Haitham al-Mayahi, rådgivare åt Badr-organisationen som är en av de största shiamiliserna, till Dagens ETC.
"Utländsk ockupant"
Shiamiliser har tidigare legat bakom mycket grova, sekteristiska övergrepp mot sunnitisk civilbefolkning, när de intagit andra IS-städer i Irak. Människorättsgrupper har dock pekat ut vissa specifika grupper som skyldiga – inte alla. Men flera shiamiliser har nu signalerat att de i strid med USA-avtalet ändå kommer gå in med sina krigare i Mosul, eftersom Turkiet vägrat ta hem sina styrkor.
Tvärtom insisterar Turkiet på att både de och exguvernör Nujaifis sunnitiska styrkor ska delta i Mosuloperationen, som en femte och sjätte väpnad aktör. Irak och Turkiet har mötts i diplomatiska samtal för att försöka dämpa spänningarna – samt kanske för att undvika en turkisk-shiitisk väpnad sammandrabbning.
– Vi kommer att se Turkiet som en utländsk ockupant om de inte backar från Mosul. De borde tänka sig för noga, säger Haitham al-Mayahi, som lägger till att 15 000 miliskrigare nu finns utanför Mosul.
Turkiet vill ingå i Mosuloperationen för att värna sina egna intressen i regionen. Men en stor anledning är också för att stoppa en sjunde aktör från att blanda sig i: den kurdiska PKK-gerillan, som Turkiet krigat mot sedan 1984. I augusti 2014 hjälpte PKK till att rädda livet på 50 000 yezidier från Sinjar väster om Mosul, när de hotades med folkmord och sexslaveri av IS. Sedan dess har PKK upprättat ett fäste vid Sinjar. Officiellt vill nästan ingen se dem lägga sig i Mosuloperationen. Men PKK och deras allierade i Sinjar har sagt att de ska delta ändå, för att följa sina egna politiska planer samt rädda yezidiska sexslavar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Som ett lager på detta säger dessutom de irakisk-kurdiska makthavarna, vars samarbete alla är beroende av på grund av irakiska Kurdistans närhet till Mosul, att de tänker behålla alla omtvistade territorier de tagit över sedan 2014. Vilket nästan alla andra aktörer är helt emot.
Att dessa allvarliga konflikter inte retts ut innan slaget om Mosul påbörjats riskerar bara att skapa grogrund för nya problem i hela regionen, menar Dylan O’Driscoll, doktor i etnopolitik, vid den irakiska tankesmedjan Meri.
– Sedan IS tog över Mosul har man fokuserat för mycket på de militära åtgärderna. Det har gått ut över de politiska åtgärderna, som är viktigare för Iraks framtid. Bristen på en politisk överenskommelse kan leda till nytt sekteriskt våld både mellan och inom olika etniska grupper.
Sunniters situation avgörande
Enligt Dylan O’Driscoll och många andra analytiker är den största utmaningen inte IS, utan hur Mosul ska styras efter att jihadisterna jagats bort. Staden har varit ett fäste för upproriska sunniter och gamla Baathfigurer ända sedan USA invaderade Irak 2003, och någon klar plan för Mosul eller sunniternas integration efter IS har ännu inte presenterats.
– Sunniters upplevelse av marginalisering låg delvis bakom IS framväxt. Om ett sådant problem inte åtgärdas finns det en risk att IS återvänder i framtiden igen, eller att de ersätts av en ny radikal grupp.
DylanO’Driscoll tycker inte det är rättvist att kalla Mosuloperationen som för tidigt påbörjad. IS har ju förtryckt Mosuls befolkning i över två år. Men det är uppenbart att förberedelserna i flera fall är illa, trots slagets stora betydelse. Starkt oroväckande är också att FN:s hjälporganisationer och andra inte har de ekonomiska medlen eller infrastrukturen för att hjälpa de 1,2 miljoner människor man uppskattar kommer fly striderna.
Har satsat sin prestige på snabb seger
Varför slaget trots detta påbörjats, tror flera bedömare kan ha influerats av politiska orsaker. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har satsat sin prestige på att Mosul ska befrias innan 2016 är över. Samtidigt är det amerikanska presidentvalet bara veckor bort, och både Barack Obama och Demokraterna har allt att vinna på en seger i Mosul.
Den kommande tiden är kritisk för hela Iraks framtid. Som en irakisk vän skriver till mig: "Min största rädsla är inte över vem som vinner slaget, utan över konsekvenserna och katastrofen efteråt."
