Fem timmar norr om Buenos Aires, i provinsen Entre Rios, ligger småstaden San Salvador, omgiven av ändlösa, flacka fält av soja, majs och ris. Det är ett välmående samhälle, med prydliga låga villor i putsat tegel och rena trädkantade gator. En helt annan värld än kåkstadsbältena runt Argentinas storstäder eller träskjulen på den fattigare landsbygden längre norrut.
Men San Salvadors välstånd har kommit med ett dolt pris.
– Någon man kände fick cancer, sedan en till, och sedan en till. Någonstans började jag misstänka att allt inte stod rätt till, säger Andrea Kloster, en lokal aktivist.
I Buenos Aires, på Hospital Garrahan, kom läkaren Mercedes ”Meche” Mendez till samma slutsats. Eftersom det är landets mest avancerade barnsjukhus tar de emot patienter från hela landet.
– Det kom fler och fler, oproportionerligt många, patienter till canceravdelningen från sojazonerna på landsbygden. Barn med galopperande cancer, med sjukdomstyper som annars bara brukar drabba vuxna. Samma små orter figurerade gång på gång. Vi insåg att det fanns en gemensam orsak. Det handlade om ”besprutade barn”, säger hon.
Ger effektiva skördar
Sedan ett 20-tal år tillbaka har soja, som odlas för främst matolja och djurfoder, genom sin större lönsamhet, trängt undan alla andra grödor liksom de fribetande kohjordar landet är berömt för och täcker idag över hälften av landets odlingsyta. Sedan slutet av 1990-talet är den helt dominerande varianten det transnationella företaget Monsantos ”Roundup-ready”-soja, som genmodifierats för att tåla växtgiftet Glyfosat, huvudingrediensen i just Monsantos bekämpningsmedel Roundup (det finns även Roundup-ready majs, solros och andra grödor). Med Roundup-ready kan odlarna enkelt eliminera ogräs, vilket bäddar för ett ekonomiskt högeffektivt, storskaligt jordbruk. Sojan drar in stora exportinkomster och har gjort jordägare som tidigare kämpade för lönsamhet till mångmiljonärer. Och alltihop hänger på glyfosat – det överlägset mest använda bekämpningsmedlet på argentinska åkrar.
WHO: ”Ger troligen cancer”
Men i mars kom en kalldusch i form av ett tillkännagivande från Världshälsorganisationen, WHO: efter tre nya studier bedömer organisationen glyfosat, hittills marknadsfört som ett miljövänligt alternativ, som troligen cancerframkallande. Monsanto har i ett pressmeddelande kritiserat studierna skarpt och helt avvisat påståendet.
– WHO:s ställningstagande är bra, men kommer sent. Sedan 20 år har forskare här visat i publicerade studier att glyfosat är hälsofarligt, bland annat laboratorieförsök på grodyngel. Detta trots att kritiska forskare konstant motarbetas av staten, forskningsministern själv har personligen gått ut och tagit ställning för glyfosat, säger Mercedes Mendez.
Juan Barrios och Estela Ramar är trötta men lyckliga. Efter tio månaders behandling i Buenos Aires har de fått beskedet att deras tvååriga dotter Brenda tycks fri från sin leukemi. Men det hängde på håret.
– De lokala läkarna påstod att hon var anemisk för att hon åt dåligt, antydde till och med att märkena på huden var för att vi slagit henne. Först när vi själva tog henne till Concordia (närmsta större stad) fick hon sin diagnos, och de sade att hon inte kunnat räddas om vi väntat en vecka till.
Familjen bor precis vid stadsgränsen.
– 300–400 meter bort sprutade de med flygplan. Markbesprutningsmaskinerna passerades på vägen här precis framför vår dörr, berättar han.
”Man vill inte undersöka”
Efter kampanjen som Andrea Kloster ledde har gränsen nu flyttats till 800 meter och de tidigare sojafälten framför huset ligger i träda. En del andra säkerhetsrutiner har förbättrats. Men hon har också mött andra reaktioner.
– Folk som slutar hälsa, som slutar anlita mig (hon jobbar som festarrangör). Mina barn får höra i skolan att jag kallas ”vattenkärringen” när vi krävde att det skulle tas prover ...
I exempelvis Paraguay och längre norrut i Argentina har sojaodlingarna stått i centrum för konflikter, ibland mycket våldsamma med småbönder och jordlösa. Så är det inte i Entre Rios – de grupperna försvann ur den socioekonomiska strukturen här åtskilliga årtionden tidigare.
– Lokalpolitikerna äger land, kommunens inkomster kommer från fälten, de största annonsörerna i lokalmedia är företagen som säljer traktorer, fröer och bekämpningsmedel. Unga utbildar sig till agronomer. När läkaren etablerat sig och sparat ihop en liten förmögenhet vad gör han – köper en bit mark. Så vem ska tala ut? Alla lever vi av detta – och dör av det! Jag minns en agronom som alltid kallade mig galen på stormöten. Han fick testikelcancer. Efter det har jag aldrig hört av honom mer, inte ett ord, säger Andrea Kloster.
Fernando ”Pipo” Gonzalo hade inte samma tur som familjen Barrios/Ramar. Hans son Pablo dog i cancer för drygt ett år sedan.
– Jag försöker att komma ut och göra saker, inte stänga in mig och grubbla hela dagarna, som min granne har gjort.
Just det: i huset vägg i vägg förlorade familjen sin 11-åriga dotter, Leila, i cancer. I de åtta kvarter som utgör deras bostadsområde, Barrio Centenario, diagnosticerades 16 personer med sjukdomen under loppet av två månader. Det är byggt ovanpå det tidigare flygfältet för besprutningsplanen.
– Alla förstår att det finns ett problem, men om de erkände det, vem tar ansvaret för att flytta alla som bor där nu? säger Andrea Kloster.
Förutom cancerfall pekar kritikerna på en onormal mängd barn som föds med missbildningar, missfall, njurproblem och sjukdomar i andningsvägarna. Någon officiell statistik över de diagnosernas fördelning geografiskt går inte att hitta på nätet, och den argentinska statistikmyndigheten har inte svarat på förfrågan.
– Man vill inte undersöka, därför ges inga anslag här till epidemologiska studier om samband mellan bekämpningsmedel och sjukdomar, säger Mercedes Mendez.
Fotnot: Dagens ETC har sökt Monsanto för kommentera kritiken, men de har inte svarat.
