BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Väl där bevakar ukrainsk militär de rysk-stödda separatisterna 24 timmar om dygnet. Staden, kontrollerad av ukrainsk militär, ligger längs frontlinjen och varit en av de mest utsatta plasterna sedan krigets start för tre år sedan.
– Vi hör skottlossningar nästan varje dag, säger Ivan, 67, samtidigt som han står i den långa kö med människor som väntar på att passera genom vägspärren tillbaka till separatist-kontrollerade Luhansk.
Stanytsia Luhanska är en av få platser där civila tillåts passera frontlinjen. Ivan är en av många som är bosatt i Luhansk men som tvingas pendla över frontlinjen för att hämta ut månadens pensionsutbetalning från den ukrainska staten.
– Detta är allt jag har, säger han och visar några sedlar som inte motsvarar mer än 50 kronor.
– Jag är orolig att våldet kommer att öka och gränsen stängas så jag inte får mina pengar nästa månad, fortsätter han och ser uppgiven ut när ytterligare människor anländer till den ukrainska checkposten.
Ivans oro är befogad, frontlinjens städer har återigen blivit en mycket farlig plats i östra Ukraina.
Står längre ifrån varandra än på länge
Senaste gången Ryssland och Ukraina var eniga om villkoren för en vapenvila var för två år sedan, i februari 2015 när Minsk II-avtalet förhandlades fram i den vitryska huvudstaden Minsk.
Men det blev mest en vapenvila på pappret. Sedan har ställningarna varit låsta.
Trots att över 9 600 människor beräknas ha dödats i kriget och otaliga förhandlingar mellan parterna i den så kallade Normandie-gruppen (ledarna för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike) ägt rum, finns fortfarande ingen plan för hur vapenvilan ska bli verklighet.
Minsk II-avtalet består av ett antal punkter om bland annat tillbakadragande av vapen och trupper från frontlinjen, utbyte av krigsfångar och amnesti för separatister i Ukraina.
Men den kanske viktigaste delen av avtalet är ett lokalt val i ett separatist-kontrollerat område, där invånarna i Donbass skulle få rösta om visst självstyre – "special status" – av regionen. De skulle då bland annat kunna utnämna egna domare och åklagare.
Kravet var att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) skulle ha möjlighet att röra sig fritt i Donbass och stå för säkerheten i regionen.
Varnar för ytterligare eskalering
Under 2016 rapporterades över 300 000 kränkningar av vapenvilan. OSSE:s rapporter betonar att båda sidor är lika skyldiga till överträdelser, men att de har svårigheter att få tillträde till alla nödvändiga plaster i Donbass för en fullständig övervakning av kriget.
Alexander Hug, vice chef för OSSE:s utsända, har precis genomfört en tio dagar resa längs frontlinjen i Donetsk och Luhansk-regionen för att rapportera om de senaste händelserna i kriget. Han berättar att efter en lugn början på 2017 har det återigen skett en upptrappning av våld i regionen.
– Bara de senaste tolv dagarna har fem civila dött i Luhansk regionen, säger Alexander Hug.
Enligt Minsk II-avtalet har båda sidor lovat att dra tillbaka tunga vapen minst 15 kilometer från frontlinjen för att civila inte ska komma till skada i sammandrabbningar. Ett löfte ingen av sidorna håller, snarare tvärtom.
– Det är ofrånkomligt att civila och infrastruktur blir drabbade när de stridande är för nära varandra, säger Alexander Hug.
Och människorna lider: den senaste tidens strider har stängt ett antal gränsövergångar mellan ukrainskt och separatist-kontrollerat område, vilket fått katastrofala konsekvenser för civilbefolkningen som tvingas leva mitt i skottelden.
– På många plaster är människor desperata efter att ha stängts ute från att kunna handla mat, uppsöka sjukhus eller för barn att gå till skolan, fortsätter Alexander Hug.
Ett exempel är den lilla staden Novotoshkivske, cirka fem timmars bilfärd från Stanytsia Luhanska. Separatist-kontrollerade Luhansk ligger ett stenkast bort, liksom en ukrainsk militär checkpost.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Här möts man av tystnad, en skådeplats som visar effekterna av att kriget är inne på sin tredje vinter. Övergivna och förfallna byggnader blandas med tomma gator som viskar om vad människorna i Novotoshkivske tvingats utstå.
Innan kriget bodde cirka 10 000 människor här, i dag finns bara runt 1 000 kvar. Att många dött av den stora mängd granatattacker är en orsak till ödsligheten, den andra att är det finns få anledningar att bo kvar.
Novotoshkivske ligger i vad som brukar betecknas som "den grå zonen", isolerad mitt emellan de båda sidorna av frontlinjen, omringad av skotteld.
Jag möter Ludmila Kononyue, 61. Tillsammans med sin make och sex barn har de inte haft råd att fly "den grå zonen". De har tvingats stanna och försöka överleva de konstanta attackerna. Grannarna har sedan länge försvunnit och lägenhetsbyggnaden liknar mer ett spökhus än en plats att bo i.
– När vi hör ljudet av granatattacker springer vi ner i källaren för att ta skydd. Man lär sig snabbt att känna igen dånet när en granat träffar backen och då måste man ge sig av så snabbt som möjligt, berättar hon.
Marknadsplatsen, innan kriget fylld av liv och rörelse, är folktom efter att ha varit under attack flera gånger. I dag finns bara en livsmedelsaffär kvar i Novotoshkivske, men det är svårt att skaffa produkter till den.
– Man får bunkra upp så mycket som möjligt varje gång det kommer in nya, säger en av affärens kunder medan han betalar för sina varor.
Vardagen är ett pussel att överleva, beroende av hjälporganisationer stöd och en gemenskap där befolkningen samarbetar och delar på nödvändigheter. Men att lämna är inget alternativ för människorna som fortfarande bor kvar i Novotoshkivske.
– Nästan alla våra grannar har flytt, men vi har inte råd. Här har vi ett hem. Vi skulle vara hemlösa om vi gav oss av, säger Ludmila Kononyue samtidigt som hon tittar mot den den öde lägenhetsbyggnaden där hon och hennes familj bor.
Grusade förhoppningar med Trump
Tillbaka i Stanytsia Luhanska. Medan Ivan väntar på att passera frontlinjen tillbaka till Luhansk berättar han om frustrationen han känner av krigets tredje vinter.
– Allt vi vill är att striderna ska få ett slut så vi kan gå tillbaka till det liv vi en gång hade då vi inte behövde vänta i timmar för att åka några kilometer, säger han.
Och de senaste händelserna i världspolitiken gör att utsikterna för fred står längre bort än på länge.
Ett allt mer splittrat Europa tillsammans med valet av Donald Trump som USA:s nye president har förmodligen gett Kreml ytterligare anledningar att ställa höga krav och villkor för en eventuell vapenvila. Att det firades med champagne i Moskva när Trump stod som segrare i det amerikanska valet 8 november säger mycket om Rysslands förväntningar på den nya administrationen i Washington.
Donald Trump har åtskilliga gånger sagt sig vilja förbättra relationerna mellan Washington och Moskva, och hans långt mer skeptiska inställning gentemot USA:s framtida roll i Nato-samarbetet, tillsammans med Putins egna förhoppningar om lättnader av USA:s sanktioner, får säkerligen den ryske presidenten att vädra morgonluft.
Samtidigt har Donald Trumps nyutnämnda FN-ambassadör, Nikki Haley, tydligt och klart fördömt de ryska krigshandlingarna i östra Ukraina. I sitt första officiella framträdande i säkerhetsrådet förra veckan sa hon också att de amerikanska sanktionerna mot Moskva kommer att kvarstå "tills Ryssland återlämnar kontrollen över halvön till Ukraina".
Hur Donald Trump kommer att agera i praktiken återstår alltså att se, men om Ryssland får mer spelrum står kriget i östra Ukraina förmodligen först på tur.
Om OSSE:s rapporter om upptrappat våld har att göra med den senaste tidens händelser i världspolitiken är också svårt att sia om, men det kan vara ett första tecken på att östra Ukraina återigen kan komma att gå in i en mer aggressiv fas under 2017.
Till slut får Ivan äntligen passera tillbaka till Luhansk efter över sex timmars väntan. Men vetskapen om att våldet håller på att trappas upp i regionen gnager i honom. Detta kan vara sista gången han kan hämta sina pensionspengar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
