BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Så illa såg det ut när Pentagon, irakiska och kurdiska styrkor i fjol påbörjade striderna om Iraks näst största stad. Först i söndags (9 juli), efter nära nio månader av mycket blodiga strider, kunde Iraks regering utropa Mosul som befriat från IS.

Jihadisterna erövrade Mosul i en blixtoffensiv i juni 2014, och samma månad framträdde IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi i staden och utropade ett eget kalifat. Sedan dess har en stor koalition av länder samarbetat för att trycka tillbaka IS. Segern i Mosul är ett viktigt moraliskt och militärt nederlag för IS och en av flera dödsstötar mot deras försök till nationsbygge.

Men vad händer nu? De bristande militära förberedelserna i fjol fick många att tro att offensiven inletts för tidigt. Ingen veta ännu hur Mosul och den omgivande Nineveslätten ska styras efter IS, och idag gör en rad etniskt-religiöst avgränsade väpnade grupper anspråk på olika landområden. De sekteristiska övergrepp som irakiska styrkor begått mot civilbefolkningen som levt under IS, kan förstärka dessa tvister – och i värsta fall leda till ett fortsatt jihadistiskt motstånd.

Regeringen i det kurdiska regionalstyret har dessutom annonserat att de ska arrangera en folkomröstning för självständighet i september, och att alla de omtvistade territorier som både de och Bagdad gör anspråk på, ska ingå i folkomröstningen. De Iranstödda shiamiliser som bekämpat IS har redan hotat med att kurderna är nästa militära mål. Den allians som erövrat Mosul riskerar därför att spricka, och leda till ett ännu värre sekteristiskt inbördeskrig i Irak.

I bakgrunden till allt detta står den USA-ledda västkoalitionen, där Sverige ingår, som i en välregisserad mediakampanj hela tiden talat om behovet att fokusera på kampen mot IS. Men som vi ännu inte sett aktivt gå in för att medla inför nästa konflikter i Irak.

Mosul går till historien som det största urbana slaget sedan det andra världskriget. Striderna har dödat tusentals civila, lagt staden i ruiner och producerat över en miljon flyktingar – som ännu inte får tillräcklig hjälp, precis som FN hela tiden varnat för. Med alla dessa olösta problem finns det inte goda förutsättningar för någon fred i Irak.