Läs också: Assad torterar fångar till döds
Hasakah, nordöstra Syrien. Det är augusti och jag har just besökt fronten mot Islamiska staten, strax söder om staden. På vägen tillbaka stannar vi till vid en liten by. Där gräver ett gäng människor igenom massa bråte på marken, och en upprörd kvinna drar med mig bort till en ruinhög. Det var tidigare hennes eget hem.
Bara en månad tidigare kontrollerade Assadregimen detta område, sedan gick IS in, men trycktes tillbaka av kurdiska YPG-soldater – uppbackade av flyg från den internationella koalitionen. I striderna bombades varenda bostadshus i byn i bitar, av någon okänd i skyn.
– Amerika! Eller Storbritannien. Det enda jag vet är att jag förlorat allt och inte ens har något att äta, säger kvinnan.
Byborna samlar ihop de ägodelar de kan hitta och börjar snart traska ner för vägen. Har de inte turen att kunna bli inkvarterade i staden, blir de sannolikt bara ytterligare siffror i statistiken över syriska flyktingar.
USA backade kurderna
USA började flygbomba IS i Syrien i september 2014, för att backa upp kurdernas kamp om Kobane. Slaget om staden lade grunden till dagens samarbete mellan den USA-ledda koalitionen och kurdisk-arabiska styrkor i norra Syrien, som erövrat mycket territorium från IS. Den 16 december svarade Sveriges regering på Frankrikes förfrågan, att man inte avsåg delta aktivt i militära operationer mot IS. Några timmar senare menade dock flera anonyma källor att svenska precisionsbomber kommer att skickas till Frankrike, och därmed kommer Sverige indirekt bli högst ansvarigt för konsekvenserna som uppstår på marken, i luftkriget mot IS territorium.
Under hösten har de utländska styrkornas närvaro i Syrien vuxit än mer. Ryssland har släppt egna bombmattor mot alla grupper som strider mot regimen. Efter attentatet i Paris i november förklarade Frankrike krig mot IS, och har sänt sitt enda kärnvapenbestyckade hangarskepp med bombflyg till Persiska gulfen. Tidigt i december röstade även Storbritanniens parlament ja till utökade bomboperationer mot IS. Problemet med utökade attacker är att IS inte är någon konventionell armé. De har sin infrastruktur och sina krigare i samhällen mitt bland vanliga människor – som därför också drabbas av bomberna.
– Men det finns inte någon sund diskussion om förluster bland civilbefolkningen. Medierapporteringen om Syrien informerade förut om om antalet civila offer. Efter Paris har detta i många fall reducerats till att bara rapportera kring Frankrikes flygbombningar, säger Saba Nowzari, påverkansrådgivare för Kvinna till kvinna med fokus på syriska kvinnors fredsbyggande arbete.
Hon menar att vi i dag ser ett historiskt steg, när EU:s solidaritetsklausul för första gången aktiverats av Frankrike och EU-stater ska sluta upp bakom kriget mot IS. Men en problematiserande debatt lyser mest med sin frånvaro. I dag befinner vi oss i en situation där både Assadregimen, Ryssland och koalitionen flygbombar Raqqa, Palmyra, al-Bab och andra platser, där mängder av civila tvingats in under IS styre.
– Alla dödar de också civila, det är bara en fråga om skala, förklarar Chris Woods vid organisationen Airwars som dokumenterar luftkriget mot IS.
Systematisk granskning
Bakom Airwars står ett gäng granskande journalister som systematiskt gått igenom alla påstådda och tillgängliga data. Deras slutsatser är att civila omkommer i koalitionens bombningar, precis som i alla bombkrig, och de sätter siffran till minst 400 i Syrien.
– Men koalitionen har bara erkänt sex dödade civila, efter mer än 9 000 bombanfall i Syrien och Irak. Glappet är enormt och påståendet att de inte dödar lokalbefolkning är ärligt talat förolämpande.
En annan respekterad källa, Syrian Observatory for Human Rights, anger i sin tur antalet civila dödsoffer i koalitionsbombningar till närmare 300 stycken. Den senaste incidenten var 7 december, när 26 civila rapporterades dödade i en by utanför al-Hawl i nordöstra Syrien. Både Saba Nowrazi och Chris Woods menar att koalitionen riskerar att få civilbefolkningen mot sig, om operationerna fortsätter döda människor eller förstöra deras bostäder. De drivs längre in i IS kalifat.
För 25-åriga Leen, själv från västra Syrien och i dag boende i Stockholm, påminner den uppskruvade krigsretoriken mycket om vad hon själv upplevde hösten 2013. Då hotade USA med bombanfall för att avsätta Bashar al-Assad. Precis som under IS i dag ströp regimen kommunikationen med omvärlden för alla invånare, och det blev matbrist. Konsekvensen var att många vanliga syrier tvingades fly, eller blev mer beroende av regimen, även om de inte ville.
– Det är en identitetskris i dag för många syrier. Du tvingas välja den sida i kriget som kan rädda dig, och ge dig mat, vatten, eletricitet och bensin.
Om bombanfallen mot IS utökas kommer samma sak att hända nu, menar Leen. Många oskyldiga människor hamnar djupare i IS famn, eller ger sig av och utökar flyktingströmmen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Swisha en peng till: 1231480870
Syriens historia 1963 – 2015
1963
Baathpartiet når makten i Syrien genom en militärkupp.
1965
Bashar al-Assad föds.
1970
Hafez al-Assad, far till Bashar, når makten genom ännu en militärkupp tillsammans med en falang inom Baathpartiet.
2000
Hafez al-Assad avlider. Bashar al-Assad väljs som president i Syrien.
2001
Den så kallade Damaskusvåren, en tid med mer politisk öppenhet, tar slut och regimen drar återigen åt snaran.
2011
Den arabiska våren följs av demonstrationer i Syrien, som slås ner hårt av regimen.
2013
Islamiska staten bildas. I augusti 2013 kommer rapporter om kemvapenattacker mot civila i Damaskus förorter, som regimen anklagas för.
2014
Bashar al-Assad väljs om till president ytterligare en gång, mitt under brinnande inbördeskrig.
29 juni 2014
Efter att ha tagit över mycket territorium under första halvan av året utropar IS ett kalifat, alltså en islamisk stat i ett område som täcker delar av Syrien och Irak.
22 september 2014
USA, med stöd av Bahrain, Jordanien, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, utför sina första flygräder i Syrien, med fokus på Raqqa i norra Syrien.
Oktober 2015
För första gången utför Frankrike en flygräd i Syrien, efter en lång rad operationer i Irak.
13 november 2015
Minst 129 personer dör i samband med sex terrordåd i Paris. IS tar på sig ansvaret för dådet och två dagar senare påbörjar Frankrike sin största bombning av IS-mål någonsin.
17 november 2015
Frankrike vädjar till resten av EU:s försvarsministrar om militär hjälp. Alla EU-medlemmar, inklusive Sverige, säger ja.
