Ett vitt rökmoln, som det föll en mängd mindre projektiler från ner mot marken. Projektilerna bildade vita rökstreck, nästan som om molnen fått rötter. De följande tio minuterna dök flera nya moln upp, vars laster orsakade häftig brand och rökutveckling hos IS nedanför.
– Kolla på det där. Vad fan är det där för någonting? frågade en förvånad kurdisk soldat, som varit stationerad vid fronten sedan två år tillbaka.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I fredags fastslog Amnesty International att de vita puffarna ovanför det assyriska, kristna samhället Karamlesh den 20 oktober, i själva verket var återkomsten av vit fosfor som stridsmedel i Irak. När vit fosfor skjuts upp i bomber och exploderar i luften fungerar den kraftiga röken utmärkt både som markering och för att dölja trupprörelser. Men om kemikalierna även fastnar på människor nere på marken, kan det bränna så intensivt att det går igenom både kött och ben.
Sådana fruktansvärda skador har Amnesty International därför nu slagit larm om, eftersom oskyldiga civila som senare kan röra sig i områdena riskerar att drabbas av dem. Karamlesh var i princip redan tömt på civila den 20 oktober. Men när fosforprojektilerna slår ner i marken kan många begravas i jorden eller sanden och slockna. Vit fosfor behöver syre för att brinna. Men problemet är att projektilerna sedan kan ligga vilande i flera veckor framöver, berättar Donatella Rovera, en av Amnestys fältexperter.
– De kan genast börja brinna igen om någon kliver på dem eller rör dem. Nästa problem är att om drabbade människor dyker upp på sjukhus och ingen vet vad som orsakat skadorna, kan läkarna behandla och tvätta dem som vanliga brännskador. Fosforkemikalierna på huden får då mer syre, fortsätter brinna och gör såren ännu större. Till slut dör folk av det.
Ingen tar på sig ansvar
Donatella Rovera säger att det dessutom kan ha varit ett särskilt dåligt beslut att bomba området vid Karamlesh med vit fosfor, eftersom detta samhälle ligger vid huvudstråket som förbinder Mosul med Erbil, huvudstaden i irakiska Kurdistan. Det finns en god chans för att striderna vid Mosul inom kort sätter hundratusentals människor på flykt i riktning mot Erbil. Samma människor koalitionen säger sig vilja befria från IS-förtrycket riskerar då att få hemska skador eller rent av dö, från de kemiska stridsmedlen i marken.
Ännu ett problem är därför att ingen av de väpnade aktörerna i området ännu tagit på sig ansvar för att ha skjutit iväg fosforbomberna mot IS. Det betyder att ingen heller publicerat några uppgifter om vilka landområden som drabbats av kemikalierna, eller varskott sjukhuspersonal om att fosforskadade civila snart kan behöva specialvård.
– Det råder inget tvivel om att det här är ammunition som kommit från USA. Jag vet inte om den användes av amerikanska soldater, av Iraks armé eller av kurdiska styrkor. Men jag har förstått att det fanns artilleripjäser i närheten som bemannades av amerikaner, säger Donatella Rovera.
När Dagens ETC kontaktar ett kurdiskt peshmergabefäl, som tillbringat mycket tid vid fronten, säger han sig aldrig förr ha sett några liknande vita rökmoln under det pågående kriget. Inte heller säger han sig kunna veta varifrån de märkliga molnen kommer.
Kanske rör det sig om lokalt producerade missiler från IS?
– Amnesty pekar inte ut någon som skyldig till händelsen vid Karamlesh. Däremot säger människorättsorganisationen att vapnet det rör sig om är den karaktäristiska, amerikansktillverkade M825A1-bomben, som släpper ut 116 stycken mindre projektiler med vit fosfor. Precis likadana M825A1-bomber syntes amerikanska soldater i norra Irak hantera, på bilder som USA:s försvarshögkvarter Pentagon själv publicerade i september i år. Bilderna kom från en peshmergaoperation mot IS som backades upp av amerikanska styrkor.
I en efterföljande granskning som Washington Post gjorde i september, sa amerikanska försvarsrepresentanter att vit fosfor bara används för att skymma sikten och till att signalera, och aldrig sätts in mot fiendestyrkor i Irak. Men USA har redan flera gånger förr använt fosforbomber mot fiendestyrkor i landet, som i de hårda striderna mot al-Qaidas jihadister i staden Fallujah 2004. USA kritiserades då för att deras kemikalier brände ett flertal, omringade personer till döds.
”Finns andra alternativ”
Dagens ETC får inte något svar från medierepresentanter för USA:s militära uppdrag i Irak, efter att ha bett om en kommentar.
Sedan 1980 är det förbjudet i internationell lag att använda brandvapen mot civilbefolkning. Än så länge är militärt bruk av vit fosfor dock tillåtet, för att markera och skymma sikten – och det leder till att vissa stater utökar användningsområdena. Flera människorättsorganisationer anser att fosforbombningar lett till krigsbrott, som vid Israels bombningar av Gazaremsan 2008–2009 under operationen Gjutet bly.
Donatella Rovera vill än så länge inte dra för många paralleller mellan Gazaremsan och vad Amnesty dokumenterat i dag. Men att kemikalierna nu gjort en comeback i Irak är nog så illa, menar hon.
– Styrkor bör aldrig använda vit fosfor, förutom ifall alla andra militära vägar stängts, eller förutom ifall det kan leda till ett militärt övertag. Och vanligtvis finns det alltid ett alternativ.
