"Build that wall, build that wall, build that wall." Talkörerna har stämt upp på republikanska presidentkandidaten Donald Trumps möten runt om i USA. Att bygga en jättelik mur längs gränsen till Mexiko – och kräva att Mexiko ska betala för den – är ett av Donald Trumps centrala vallöften.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På valkampanjens hemsida finns en plan för hur Donald Trumps administration ska – om han flyttar in i vita huset 2017 – göra det omöjligt för mexikanska arbetare i USA att skicka tillbaka pengar till sina familjer, om inte Mexiko betalar för muren. Han argumenterar även för att höja visumavgiften för mexikaner för att finansiera murbygget.
Även om Donald Trumps planer har väckt avsky hos många, är idén att bygga murar eller sätta upp stängsel för att förhindra migranter och flyktingar knappast unik. Faktum är att det redan finns en barriär längs stora delar av USA:s gräns mot Mexiko, och i fjol byggdes flera nya fysiska hinder i Europa för att stoppa flyktingar. Ungern satte upp flera hundra kilometer taggtrådsstängsel längs gränserna mot Serbien och Kroatien, Österrike satte upp ett 3,7 kilometer långt stängsel mot Slovenien medan Slovenien i sin tur följde Ungerns exempel och satte upp taggtrådsstängsel mot Kroatien.
Även i Nordeuropa blir gränserna allt mer synliga. Estland planerar att bygga ett stängsel längs gränsen mot Ryssland, och på Köpenhamns flygplats Kastrup sattes ett stängsel upp i december i fjol för att stoppa flyktingar från att springa över tågrälsen för att komma undan de svenska gränskontrollerna.
Forskare vid University of California publicerade i fjol en studie som visade att av alla de gränsbarriärer som hade byggts upp sedan andra världskriget, hade hälften, 25 stycken, byggts upp under åren 2000–2014. Sedan dess har alltså ännu fler tillkommit.
Stefan Jonsson, författare och professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet, menar att det finns två anledningar till att allt fler barriärer byggs upp. Anledningar som är väldigt nära kopplade till varandra.
– Dels så har de ekonomiska skillnaderna mellan olika platser ökat, och det har blivit nödvändigt för välbeställda delar av världen att förhindra migranter och människor att ta sig in i de välbeställdas länder.
Barriärerna längs gränsen mellan USA och Mexiko, och EU:s allt hårdare bevakning av Medelhavet, visar att detta är en prioriterad fråga för alla stater med mycket resurser, menar Stefan Jonsson.
– Det är det ena, och det andra är naturligtvis den så kallade säkerhetsfrågan, att man vill stänga ute terrorister som det kallas. Man vill stänga ute hot av olika slag, hot som kan så blod och död och konflikter i landet, säger Stefan Jonsson.
Barriärerna hjälper länderna att kontrollera flöden av människor och varor just vid de gränser där de står. Men det är inte så att migrationen upphör för det enligt Stefan Jonsson, den bara flyttar till en annan plats eller tar sig en annan form.
– Barriärerna fungerar på ett sätt, men de skapar problem på andra håll. För flödena av varor, idéer, smittor, människor eller vad det nu är som ska korsa gränser tar sig då andra vägar. Det är många som har pekat på att bygger man en mur så kriminaliserar man migration, och om det inte finns lagliga vägar att ta sig in i ett land så söker människor illegala vägar.
Det har gått nästan tre decennier sedan Berlinmuren föll – den barriär som har blivit symbolen för stängda gränser inom Europa, och som fortfarande lever kvar som ett sår i det kollektiva medvetandet. I samband med att Ungerns fyra meter höga taggtrådsstängsel började sättas upp förra sommaren, sa Natasha Bertaud, talesperson för EU-kommissionen, att "vi har bara nyss rivit murar i Europa, vi borde inte sätta upp dem". Men samtidigt har EU varit med och finansierat Spaniens enorma stängsel runt enklaverna Ceuta och Melilla, som ska förhindra flyktingar och migranter från Afrika att ta sig till Europa.
Stefan Jonsson är inte överraskad över att retoriken är inte är konsekvent. Politiker som argumenterar för att bygga en mur eller ett stängsel längs gränsen spelar på människors känslor och rädslor, menar han.
– Man ska inte förvänta sig att politisk retorik och politiska budskap på den här nivån och av det här slaget ska vara rationella och gå ihop. Det här förvånar mig inte, den politiska världen är full av idiotiska och motsägelsefulla budskap.
De fysiska barriärerna byggs för att stänga människor ute. Men Stefan Jonsson menar att hindren inte bara påverkar dem utifrån som inte får passera gränsen, det gör också något med dem som hamnar på insidan.
– De som bygger murar stänger in och brutaliserar sig själva. För oftast gör man ju det för att skydda någon påstådd stolthet, någon kulturell identitet, säger Stefan Jonsson.
Stater som bygger upp befästningar har en tendens att bli totalitära och hårda samhällen.
– Man blir fixerad vid den egna säkerheten, och då fortsätter man att bygga murar inne i samhället mellan olika grupper. Det är en dynamik vi känner till. De yttre murarna kopplas till tusentals inre gränskontroller och inre utlänningskontroller. Samhällsklimatet blir odemokratiskt och skoningslöst.
Detta blir lätt en ond spiral, där ökad rädsla leder till fler murar, vilket i sin tur kan leda till ännu mer rädsla. Därför är det nära till hands att dra slutsatsen att vi kommer få se ännu mer taggtråd rullas ut de kommande åren. Stefan Jonsson menar dock att detta går att undvika, om vi koncentrerar oss på att behandla orsakerna i stället för symtomen. Att bygga murar är ett sätt ta bort en av konsekvenserna av globala klasskillnader, men det gör ingenting åt problemens kärna.
– Det handlar om den ojämlika fördelningen av resurser i världen. Om man lyckas göra något åt den frågan kommer murarna att minska, om man däremot fortsätter att tala om resurs- och jämlikhetsfrågor som om de vore etniska, religiösa, eller kulturella konflikter, då kommer murarna bara fortsätta att skjuta i höjden, säger Stefan Jonsson.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Den vanligaste anledningen som anges för att bygga murar, stängsel och separerande barriärer är migration eller säkerhet. Men det byggs också murar mellan etniska och religiösa folkgrupper, mellan rika och fattiga inom samma städer och gentemot befolkningen i ockuperade territorier.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
USA
USA började bygga sitt stängsel mot Mexiko 2006 för att stävja migration och smuggling. Mexiko planerar i sin tur en barriär mot Guatemala.
Brasilien
Planerar virtuella barriärer, bevakade av drönare gentemot samtliga grannländer. Den uppgivna anledningen är migration. Brasilien har även murar som separerar den egna befolkningen, rika från fattiga, i staden São Paulo, där det välbärgade området Alphaville ringas in av en 2,5 meter hög mur med elektriskt stängsel ovanpå.
Nordirland
I Belfast finns 99 murar som separerar katolska och protestantiska arbetarklassområden. Murarna började byggas 1969.
Spanien
Byggde redan under 90-talet höga stängsel och murar runt enklaverna Ceuta och Melilla mot Marocko.
Marocko
Har en lång barriär av sand och sten som ringar in det ockuperade området Västsahara. Byggdes på 80-talet.
Algeriet
Har sedan 60-talet stängsel längs gränsen mot Marocko, men planerar nu även barriärer mot Libyen.
Tunisien
Annonserade förra året att man planerade stängsel mot Libyen av säkerhets- och migrationsskäl.
Botswana
Botswanas byggde under 2000-talet ett högt taggtrådsstängsel mot Zimbabwe, enligt egen utsago för att stoppa spridningen av mul- och klövsjukan. Zimbabwe menade dock att det snarare handlade om att Botswana ville stoppa migration från det fattigare grannlandet.
Ungern
Byggde förra året ett fyra meter högt och 175 kilometer långt stängsel längs gränsen mot Serbien.
Makedonien
Har sedan 2015 stängsel mot Grekland.
Grekland
Har stängsel längs sin gräns mot Turkiet.
Syrien
Sedan kriget i Syrien bröt ut har murar mellan som separerar olika bostadsområden dykt upp i Homs, baserade på invånarnas etnicitet och lojalitet med regimen.
Israel
Byggde stängsel längs Gazas gränser redan på 90-talet, men majoriteten av landets höga murar har byggts under 2000-talet. Landet har stängsel eller murar mot samtliga grannländer och det ockuperade Västbanken omgärdas av en åtta meter hög mur, som planeras att bli över 800 kilometer lång.
Saudiarabien
Har under 2000-talet påbörjat murbyggen mot samtliga grannländer. Uppgivna skäl är migration, säkerhet, smuggling och trafficking.
Iran
Byggde 2011 en tre meter hög mur mot Pakistan med hänvisning till säkerhet, migration och smuggling.
Indien
Bygger sedan 1989 ett taggtrådsstängsel längs gränsen mot Bangladesh med hänvisning till illegal migration. Under 2000-talet har över 1 000 personer dödats längs gränsen, mestadels av gränspoliser. Indien har även stängsel mot Pakistan.
Nordkorea
Kina har sedan 2012 barriärer mot Nordkorea och Nordkorea har sedan 1979 haft en barriär mot Sydkorea.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
