BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Alfreda Serrano Mancilla beskriver att den pågående ekonomiska krisens ursprung har en extern och en intern del.
– Det finns ett dekret från president Nicolás Maduro från början av året som karaktäriserar det ekonomiska läget som ett katastrofläge. Oljeinkomsterna har minskat från att ha haft ett pris på 100 dollar per fat till ett pris på 30 dollar per fat. Vidare har Venezuela alltid betalat sina skuldbetalningar, men riskpremien har alltid ändå höjts, vilket gör utlandsskulden dyrare.
– Den interna delen har att göra med destabiliserande faktorer. Det finns en illegal växelkurs, det förekommer prisspekulation och så finns det obalanser i Venezuelas ekonomi.
– Delar av den kapitalistiska metabolismen har trängt in i det socialistiska systemet. Det bästa exemplet på det är rentismen, som bland annat innebär att näringslivet köper endast utomlands och säljer i landet. Det är ickeproduktiva aktiviteter som kräver mycket utländsk valuta. Det är den stora obalansen i Venezuelas ekonomi. En efterfrågan som har ökat enormt, med en inkluderande och demokratisk konsumtion, men med ett otillräckligt internt utbud.
Högern pratar om en misskött ekonomi, att en socialistisk ineffektiv politik bidragit till krisen, medan vänstern pratar om "det ekonomiska kriget" som orsak till krisen. I vilken grad har det att göra med vad?
– Det är mycket mer komplext. Journalister vill alltid förenkla. Det ekonomiska kriget är det ekonomiska beteende – det spekulativa, icke-produktiva, destabiliserande – som utnyttjar svagheter i den venezuelanska ekonomin. Ett exempel på det ekonomiska kriget är den olagliga växelkursen.
– Den olagliga växelkursen under förra året ökade från 100 till 1 000, och framför allt ökade den under politiskt känsliga lägen. Föreställ dig att den svenska kronan skulle kunna växlas olagligt, mot en annan växelkurs som är multiplicerad med tusen. Och att alla tidningar rapporterade denna växelkurs. Det skulle finnas någon juridisk åtgärd mot detta i Sverige. Detta är något som händer i Venezuela sedan Hugo Chávez dog. Det finns en stor skillnad mellan den lagliga växelkursen och den olagliga.
Hur används detta?
– Det finns en webbsida som heter Dolartoday, som är baserad i Miami, som fastställer växelkursen. Alla medier rapporterar växelkursen och legitimerar den, och det är den olagliga växelkursen som fastställer priserna i landet. Om du till exempel köper en kaffe på gatan, den som säljer kaffet har köpt in till laglig växelkurs, men säljer till ett pris som härrör från Dolartodays växelkurs.
– Det finns ingen ekonomisk rationalitet i detta, inte ens ortodoxa kapitalistiska ekonomer skulle kunna påstå det.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Hur är det med korruptionsproblemet?
– Det är ett problem i Venezuela, det erkänner även presidenten offentligt. Det är ett av de stora problemen som måste lösas den närmaste tiden. Det är väl en av de saker chavismen måste jobba hårt med framöver.
Som du säger har Venezuela drabbats hårt av det sjunkande oljepriset, kan landet göra sig mer oberoende av oljan?
– De senaste femton åren har striden varit kring vem som får del av oljeinkomsterna i landet. En kamp som inte har varit enkel och som även har involverat ett försök till statskupp 2002. Hugo Chávez menade 2012 att det var dags att bryta med oljeberoendet. Socialismen behöver en demokratisk produktion.
– De senaste tre åren, efter Hugo Chávez död, har det varit en tid av politiska svårigheter. Men nu återigen har den bolivarianska agendan börjat fokusera på produktion för att bryta oljeberoendet.
Hur är livsmedelssituationen?
– Just nu är det akutläge. Landet saknar utländsk valuta vilket är ett skäl till att det finns färre livsmedelsprodukter att tillgå från det privata näringslivet. De vill skapa en hysteri.
– Men arbetslösheten ligger på sex procent, det finns utbildning. Det råder ingen brist när det gäller den sociala biten.
Vi ser ju bilder på tomma matvaruaffärer och människor som demonstrerar mot livsmedelsbristen. Menar du att bilden är överdriven?
– Det finns problem, när det gäller brist på vissa livsmedel. Det är svårt att hitta vissa produkter, vissa produkter får man ibland köa för. Men sen finns det andra del av ekonomin som fungerar som de ska.
– Jag förnekar inte det akuta läget, men man ska heller inte förneka de starka sidorna av ekonomin.
Alfredo Serrano Mancilla nämner att landet fortsätter att bygga bostäder trots bristen på utländsk valuta, samt att minimilönen har höjts.
Många pratar om en högersväng i Latinamerika, ett nytt politiskt läge. Varför händer det nu?
– Det har varit några betydande nederlag för de progressiva processerna, men man kan inte säga att det är ett systemskifte.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"En ny situation för Spanien"
Alfredo Serrano Mancilla framhåller att de länder som är mest emblematiska för de progressiva förändringsprocesserna, de fortsätter att regeras av vänsterpresidenter. Nicolás Maduro i Venezuela, Rafael Correa i Ecuador, Evo Morales i Bolivia och i Brasilien menar han att det rör sig om en statskupp och inte ett demokratiskt avsättande av Dilma Rousseff.
– Den enda stora förändringen när det gäller presidenter är i Argentina. Man kan inte säga att det är en cykelförändring. Det som troligtvis är en ny etapp, det är att man måste övervinna interna motsättningar inom de progressiva processerna. Och då måste man ta den ekonomiska krisen i beaktande.
I Venezuela har nu oppositionen majoritet i parlamentet och Maduro utmanas i och med en eventuell omröstning om återkallande av hans presidentmandat. Hur kommer det gå att driva vänsterpolitik i det läget?
– Konstitutionen, som godtas av den stora majoriteten i landet, reglerar spelreglerna både för den verkställande och lagstiftande makten. Det blir svårare för Maduro att gå framåt, men den lagstiftande makten kan aldrig få igenom en egen politik, framför allt inom ekonomin. Det är en ny situation. Regeringen måste nu regera med hänsyn till ett parlament som tillhör oppositionen. Det här är en situation som finns i flera latinamerikanska länder, exempelvis Peru, där Pedro Pablo Kuczynski som nu vann presidentvalet, bara har en minoritet i parlamentet. Samma sak med Mauricio Macri i Argentina.
Vad tror du kommer att hända med folkomröstningen mot Nicolás Maduro?
– Processen kring den återkallande folkomröstningen finns inskriven i konstitutionen. Den visar också att demokratin i Venezuela är bredare och djupare än många demokratier i Europa. Jag känner inte till några länder i Europa där det finns ett sådant system. Nu måste namnunderskrifterna verifieras och så måste de följa det som finns skrivet i lagen. Det är Valmyndigheten, som är den femte makten i Venezuela, som håller i det. För att oppositionen ska kunna vinna den återkallande folkomröstningen måste de få mer röster än vad Nicolás Maduro fick i valet 2013.
I Alfredo Serrano Mancillas hemland Spanien väntar nu nyval, den 26 juni, efter att de största partierna inte lyckats bilda regering. Han tror att det finns risk för svårigheter att bilda regering även denna gång.
– För första gången som vi vet säkert att tvåpartisystemet försvinner. Allt visar på att det blir ungefär samma resultat som i decembervalet. Fyra stora partier där det blir svårt att bilda regering. Det är en ny situation för ett Spanien som har en författning tänkt för ett tvåpartisystem.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
