Sparkar åt alla håll

Hjärtat är bara en muskel, kärlek blott en konstruktion. Med de orden klev Maud Lindström in på visscenen. Hon rev av ackord som fick såväl feminister som ålderstigna gubbar att bubbla av lycka. I sommar spelar hon på Pride och söker inspiration till en ny skiva.

Din hyllade debutplatta Strategivisor för kärlekskritiker kom 2005. Nu ryktas det om att du arbetar på en uppföljare?
– Ja, den är i startgroparna. Det kommer att handla om de frågor jag ständigt återvänder till: våra förhållningssätt till kärlek, makt och sexualitet.

Du beskriver dig som ”Sveriges enda officiella kärlekskritiska bisexuella feministiska trubadur, krönikör och poet”. Vad säger den beskrivningen om resten av kultursverige?
– Att den oftast inte är kärlekskritisk, bisexuell och feministisk! Så de här perspektiven behövs väl helt enkelt. Min ambition med uttrycket är också att sparka åt alla håll, samtidigt som det jag säger förhoppningsvis kan vara intressant för fler.

Kan du förklara vad du menar med kärlekskritisk?
– Jag vill belysa hur viktig heterosexualitet och kvinnlighet respektive manlighet är för att upprätthålla den bild av kärlek vi har. Och att normen om tvåsamhet är så genomgående, oavsett sexualitet. Kärlek och tvåsamhet har verkligen blivit meningen med livet på något sätt. Frågan är varför det jämt ser så likadant ut i all kultur? Alla vet precis vad kärlek är. Man ska ge blommor till varandra och bo ihop. När folk bryter mot normerna anses det inte vara riktig kärlek. Men det behöver ju inte vara dåligt att vara ihop med flera stycken samtidigt eller att vara singel hela livet.

Vad går du runt och tänker på mest för tillfället?
– Jag tänker ganska mycket på det här med att bli 30! Och på nästa platta.

Du skriver självutlämnande och rättframt. Vad är det som driver dig?
– Det är nog mitt superstora intresse för mig själv, haha. Jag började skriva för att jag var intresserad av att förstå mig själv och min omvärld. Sedan har folk kunnat känna igen sig i det jag skriver och det tycker jag är målet. 60-åriga män har kommit fram efter spelningar och sagt att det känt igen sig, det är jätteroligt.

Du uppträder på alltifrån skolor och små separatistiska feministfestivaler till Arvikafestivalen och Hultsfredfestivalen. Var trivs du bäst?
– Jag trivs nog med alla faktiskt. Feministarrangemang har alltid legat mig varmt om hjärtat. Men det kan vara precis lika roligt att spela på en gubbig visfestival och vara något slags underdog där.

I sommar uppträder du bland annat på Stockholm Pride. Vad tycker du om årets tema: hetero?
– Det är intressant att de som inte är normen tittar på dem som utgör normen. Och vi måste börja se att även heterosexualitet är en läggning.

Du skriver krönikor som ofta på ett eller annat sätt handlar om kön. Hur tycker du klimatet för att diskutera kön och feminism är idag?
– Det har blivit mycket öppnare och diskuteras på ett helt annat sätt i media idag, vilket är bra. Samtidigt måste man ju nästan nämna backlashen efter Könskriget, ordet feminism är fortfarande förknippat med manshat.

Du reser runt och spelar för högstadieklasser med efterföljande diskussionsstund om sex och kärlek. Hur står det till med unga idag?
– Normerna är fortfarande stenhårda för tjejer och killar. En elev skrev i ett mejl: ”Jag är skolans enda bög och det är väl ingen som är jätteelak, men det är ändå så himla homofobiskt… det betydde jättemycket att ni kom och spelade.” Jag upplever att de har en massa frågor som de inte kan ställa till någon, det är sorgligt.

I din dagbok på nätet skriver du: ”Jag känner fan att det är dags att ifrågasätta den autonoma vänsterns ihjälkramande av Pirate Bay.” Hur menar du?
– Jag funderar på vilka som kommer att kunna arbeta med kultur framöver när ingen vill betala, varken staten eller privatpersoner. Man ser inte musikers arbete som ett arbete och säger att de får hitta andra sätt att tjäna pengar på än skivförsäljning, vilket i praktiken blir reklam och sponsring. Men vill vi ha en kultur som måste sälja sig till näringslivet?

Karin Råghall


Fakta Maud Lindström
Ålder: 29 år.
Bor: I Göteborg.
Aktuell: Spelar på festivaler i sommar. Ny skiva på gång.
Spelningar i sommar: Har redan spelat på Arvikafestivalen och Östersund Pride. Spelar på Stockholm Pride fredag 31/7 och Klavertrampfestivalen i sin födelsestad Karlstad 22/8.
Skivor: Strategivisor för kärlekskritiker (2005), Vacker vid vatten (singel, 2006).