– Avvecklingen kommer att fortsätta så länge vi har ett skattesystem där vinsterna inte går tillbaka till verksamheten, säger journalisten och kulturkritikern Po Tidholm.
Inom EU är Sverige det land som i snabbast takt dränerar landsbygden på infrastruktur. De senaste 20 åren har flera av Sveriges byskolor varit nedläggningshotade i omgångar. Centralisering, avveckling av landsbygden och ekonomiska kriser har varit de största anledningarna.
Nyligen blev en politiker i Nordmaling i Västerbotten misshandlad i sitt hem då hennes parti fattat beslut om nedläggning av tre skolor i området. Även om misshandel räknas till extremfallen, så är det inte ovanligt med stort missnöje på Sveriges landsbygd. Politikerna å sin sida brukar bland annat framhålla att en skola med för få elever inte kan gå runt.
Men Cecilia Andersson, projektledare för Små skolor i utveckling – ett projekt inom organisationen Hela Sverige ska leva – menar att man måste definiera vad som är ”för få elever”.
– En skola kan ha få elever, om man bestämmer sig för att det är okej. Om byar och lokalsamhällen å ena sidan jobbar för att utveckla sin bygd, så tycker jag att man måste ta hänsyn till helheten när det gäller service. Vilken service behöver en bygd för att vara attraktiv i ett längre perspektiv? I den servicen räknas skolan in.
"Handlar bara om fördomar"
Söderbykarls skola i Söderbykarls församling i Norrtälje kommun har varit nedläggningshotad i omgångar sedan flera år tillbaka.
– Just nu verkar det ganska lugnt, troligtvis för att det är val snart. Vi har 46 barn på skolan nu, men egentligen ska antalet elever ligga på 60 stycken för att den ska få vara kvar, säger Ingegerd Erlandsson, lärare på skolan.
Skolan ingick i Norrtälje kommuns plan från förra året om att lägga ned tio små skolor och istället satsa på de större skolorna. Förslaget fick kritik och på flera skolor har nedläggningshoten avvärjts.
Men på några skolor råder fortfarande ovisshet om framtiden.
Kommunpolitikerna har bland annat hävdat att de större skolorna kan erbjuda bättre kvalitet på undervisningen.
– Politikerna menar till exempel att vi aldrig kan klara den moderna IT-tekniken, säger läraren Hans Svedmalm. Men vi visade att vi låg långt före många andra vad gäller IT-teknik. Så det där handlar bara om fördomar.
Myt att stadsskolor är bättre
Cecilia Andersson anser att pratet om att större skolor i städerna har bättre kvalitet inte är något annat än en myt. Hon hänvisar bland annat till studier från Göteborgs universitet som visar att det inte finns några indikationer på att utbildningskvaliteten är sämre på de mindre skolorna.
I Söderbykarl, liksom på många andra ställen där byskolor är hotade, har föräldrar startat en förening i syfte att trycka på bland annat politiker för att skolan ska få vara kvar. Att göra om en kommunal skola till en friskola har i flera fall räddat hotade byskolor. Men Cecilia Andersson tycker inte att ansvaret ska ligga på föräldrarna.
– Jag har inte något emot friskolor i sig, men vad som stör mig är att föräldrar tvingas att starta skola på grund av krassa ekonomiska ramar. Det ska ju inte vara upp till dem.
Po Tidholm, journalist och kulturkritiker, menar att landsbygden kommer att fortsätta avvecklas så länge vi har ett skattesystem där vinsterna inte går tillbaka till verksamheten.
– I dag har vi ett skattesystem som gynnar kommuner med höga intäkter. Vi har en ekonomi som säger att går något inte med vinst, så ska det dö. Då börjar folk pendla, de söker sig bort och kommunen förlorar ännu mer intäkter. Och så fortsätter avvecklingen.
Det är radikala förändringar som måste ske inom Sveriges ekonomiska system för att landsbygden ska räddas.
– Vi behöver ha en djupgående förändring av vårt skattesystem, där resurserna skjuts tillbaka till verksamheterna. Det är patetiskt att tro att man kan rädda landsbygden genom marknadslösningar. Så ser inte verklighetn ut.
Karin Linder
Landsbygdens frågor väcks i EU-parlament
Avvecklingen av landsbygdens skolor, vårdcentraler och annan infrastruktur sker inte bara i Sverige utan i hela Europa. Landsbygden har alltid spelat en sekundär roll för politikerna. Det menar Lucía Fernández de Soto, huvudtalare vid European Rural Parliament.
Landsbygdsfrågor har länge funnits på agendan i Sverige, genom så kallade landsbygdsriksdagar som hålls några gånger om året på olika platser. Nu vill organisationer lyfta frågorna internationellt, då centralisering och urbanisering och avveckling av landsbygden sker i hela EU.
För några veckor sedan samlades ett sjuttiotal olika landsbygdsorganisationer från olika länder i EU till ett möte i Bryssel, European Rural Parliament. Syftet var att lyfta landsbygdsfrågor om kvalitet på skolor, god tillgång till sjukvård och annan service.
– Marknaden och det allmänna lämnar landsbygden och byarna och politikerna är inne på samma spår, menar Staffan Bond, verksamhetschef för organisationen Hela Sverige ska leva och ordförande för ERP:s internationella styrgrupp.
– Vi har länge velat jobba internationellt med landsbygdsfrågorna. Meningen är att det ska vara ett möte inte bara mellan aktivister, utan också mellan politiker och byråkrater.
En sekundär roll
Lucía Fernández de Soto från Spanien var en av huvudtalarna på mötet. Hon menar att mycket av välfärden har försämrats på landsbygden i EU, till följd av den ekonomiska krisen.
– Infrastrukturen i bland annat Spanien och Portugal har försämrats sedan de globala kriserna startade. Lokala frågor har skötts på nationell nivå, vilket har inneburit ett stort steg tillbaka från det arbete på landsbygden som gjorts de senaste åren. Politiker sitter på ställen långt ifrån landsbygden och befinner sig därför långt från de verklighet de ska besluta om. Även historiskt har landsbygden alltid spelat en sekundär roll.
Skolan viktigaste delen
De Soto framhåller att skolan är den viktigaste beståndsdelen för landsbygdens framtid.
– När skolor stänger på grund av för få barn går vi miste om en chansen att möta framtiden med framgång. Alla vill bo där barnen har nära till skolan och om det inte är möjligt, så borde det åtminstone erbjudas skolskjuts. Det här är en fråga om jämlikhet mellan medborgare.
European Rural Parliament vill väcka landsbygdsfrågorna och skapa en hållbar framtid för Europas landsbygd. Meningen är att möten ska hållas en gång om året, på olika platser inom EU.
Karin Linder
