Krisen ger stöd åt basinkomst

I takt med den ekonomiska krisen växer stödet för basinkomst i Europa. Ett medborgarninitativ har samlat in 117 000 namnunderskrifter. Om en miljon EU-medborgare skriver under tvingas EU-kommisionen att utreda frågan.

Medborgarinitiativ är ett relativ nytt demokratiskt redskap inom EU. Om man samlar in en miljon namnunderskrifter på 299 dagar så måste EU-kommissionen utreda det föreslagna initiativet.
Varför ett medborgarinitiativ för basinkomst?
– För att bakbinda EU-kommissionens händer och tvinga dem att utreda frågan. Det finns ett starkt stöd i parlamentet och många vill utreda basinkomst, men inget händer om inte kommissionen är med på tåget, och de har de inte varit hittills, säger Martin Jordö, som jobbar för de svenska underskrifterna till initiativet.
Är det krisen i Europa som gjort att initiativet fått ett starkare stöd?
– Ja, krisen har lett till ett starkare stöd i de värst drabbade länderna, till exempel i Spanien och Grekland. Där har de fått uppleva att marknaden inte klarar av medborgarnas försörjning. Spanien har en arbetslöshet på över 25 procent, lever man i ett sådant samhälle står det tydligt att man måste hitta andra vägar att trygga försörjningen.
Men stödet varierar i krisländerna. I Spanien är rörelsen aktiv men i Grekland händer inte mycket. Vassilis Perantzakis representerar basinkomströrelsen i Grekland.
– Innan krisen visste ingen vad basinkomst var, nu diskuteras det i vissa kretsar, men stödet är fortfarande litet. En basinkomst skulle skapa en trygghet för alla arbetslösa i landet. Men folk har tappat hoppet och tror inte de kan förändra med en namnunderskrift, dessutom finns det ingen debatt om basinkomst i de etablerade medierna.

Större spridning i rikare länder

I Schweiz har 120 000 människor skrivit under en petition för en basinkomst på knappt 18 000 kronor i månaden. Nu ska landet rösta om förslaget, något som kan ske redan det här året. Schweiz är dock inte med i EU och därför kan inga av de 120 000 schweizarna skriva under medborgarinitiativet.
Stödet för basinkomst i EU är starkast i Tyskland, Slovenien och Holland. I Sverige har Miljöpartiet vacklat lite i frågan, men lämnade i oktober in en motion om en utredning av basinkomst. Martin Jordö ställer sig kritisk till den svenska arbetspolitiken.
– Arbetslinjen så löjligt förhärskande här. Vi har en lutheransk arbetsmoral i Sverige där man inte bara ser arbete som försörjning, utan även en moralisk plikt mot samhället. I partiledardebatten förespråkar alla sin egen arbetslinje. Ingen vågar ifrågasätta vad arbete är, jag anser inte att målet med samhället är att det ska arbetas så mycket som möjligt.

Varför är det viktigt att frågan utreds i EU, är det inte lättare att införa det nationellt först och främst?
Det finns en allmän missuppfattning att det är ett specifikt förslag och ett fast anslag som gäller när man pratar om basinkomst, men det handlar mer om en politisk rörelse. Precis som regeringen vill prata om skattesänkningar eller vänstern om satsningar på välfärden vill vi prata om basinkomst som en rörelse. Sen är det klart att slutmålet är att införa basinkomst i flera länder, men för det krävs utredning, fakta och en tydlig agenda på den politiska dagordningen.

Hittills har 27 medborgarinitiativ startats, men bara ett har gått igenom. Efter 217 dagar hade endast 116 874 stycken (cirka 2500 svenskar) skrivit på. Det krävs alltså knappt 900 000 underskrifter till den 14 januari, något som Jordö menar är möjligt.
– Absolut! Tyvärr det är först nu under hösten som det aktiva arbetet kommit igång. Men när det här uppmärksammas , blir viralt och ledande personer ställer sig bakom så kommer det gå fort. Men det gäller att det blir lite utav en snackis. Basinkomströrelsen har funnits länge, men det är först på senare år, med den ekonomiska krisen, som det har blivit ett reellt politiskt alternativ.

Här går att skriva under namninsamlingen.