Och det är ju världens enklaste uppgift att minska sjukskrivningar. Bara dra åt reglerna. Effekterna är redan här: antalet indragningar av sjukskrivningar i juni var dubbelt så hög som i juni förra året. Avslagen har ökat under 2016.

Men hur bekämpar vi stressen och ohälsan? Här besitter vi faktiskt enorma kunskaper, särskilt med tanke på att det inte är första gången som sjukskrivningar ökar. Vi vet att nedskärningar och bristande kontroll på arbetet har ett direkt samband med sjukdom. Så egentligen borde regeringen satsa på sextimmarsregler, arbetsplatsdemokrati, involvera facket och inte minst lägga mer ansvar på arbetsgivarna att betala sjuklön. Men just det kravet backade regeringen nyligen från.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Låt mig ta två patientfall som tydligt visar hur arbete kan göra en sjuk. För att värna sekretessen har detaljer bytts ut.

En 55-årig man har jobbat 10 år i ett storkök. Han har knappt missat en arbetsdag. En dag meddelar arbetsgivaren att de säger upp den andra anställda i köket och över en natt fördubblas hans arbetsuppgifter. Beslutet tas över hans huvud och vad ska han säga? Han kör på. Det är tungt men han upptäcker att om han inte träffar vännerna så sparas energi, sedan märker han att om han slutar träna på gymmet så sparar han än mer tid och energi. Snart gör han ingenting på helgerna förutom att ladda för måndagen. Han landar i sitt livs första sjukskrivning.

Ett annat exempel är en ung tjej som jobbat några år på ett boende för ungdomar med särskilt behov. Visstidsanställning. När det är dags att få fast tjänst slingrar sig arbetsgivarna, de vill ha kvar henne, men inte som fast. Då faller hon helt. Hon har under två års tid redan tummat med sina luncher, med sina raster, för att hinna med de allt fler arbetsuppgifter som ledningen ålade henne. I över två års tid har hon utmanat kroppen för ett viktigt och givande arbete. Hon som alltid varit pigg och glad söker nu hjälp på akuten för magsår och halsfluss, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vid 23 års ålder blir hon sjukskriven för första gången. Och uppfyller alla kriterier för utmattningssyndrom.

I båda dessa fall handlar det om för hög arbetsbelastning, att ledningen skär ned och ökar kraven. De anställda försöker protestera, men till vilken nytta? Det är inte de som bestämmer över arbetsvillkoren. Demokrati på arbetsplatser existerar, som bekant, inte.

Forskningen är enhällig. SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) slår fast att det finns en tydlig koppling mellan arbetsrelaterade faktorer och dödliga hjärt- och kärlsjukdomar. Nattarbete, buller, för höga krav och otrygghet leder till såväl psykisk ohälsa som till högre blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar som infarkt och stroke. De säger: I praktiken leder stressen på jobbet till minst 200 dödsfall i Sverige varje år.

Seniora professorn i psykiatri, världsledande inom stressforskning, Marie Åsberg har visat hur 90-talets ökning av sjukskrivningar var kopplade till nedskärningar och den ekonomiska kris Sverige gick igenom. Hon visade tillsammans med andra forskare på ett statistiskt samband mellan hur mycket man drar ned på personal och sjuklighet i olika landsting. I början av 2000-talet sjönk sjuktalen något för att 2010 återigen stiga. Vid ett seminarium nyligen frågade jag Marie Åsberg om den ekonomiska krisen 2008 kan ha påverkat. Det är mycket möjligt, sa hon. Vi behöver forskning inom området men det vore märkligt om det inte skulle finnas någon koppling. Ett spännande forskningsprojekt pågår till exempel under ledning av läkaren och aktivisten Theo Bodin om prekära arbetssituationer och ohälsa. Hur påverkar visstidsanställning vår hälsa?

Bästa sättet att minska sjukskrivningarna på är ju förstås att dra ned på sjukförsäkringssystemet. Det är ett sådant nyliberalt samhälle många vill ha och därför hoppar man på de sjukskrivna. Men vi andra på vänsterkanten får aldrig luras eller drivas av målet att minska sjukskrivningarna – vi ska drivas av att få ner sjukdomarna. Synd bara att regeringen delar liberalernas förståelse av samhälle och sjukdom, trots att Friedrich Engels redan för 150 år sedan kunde påvisa sambanden mellan dåliga arbetsvillkor och ohälsa.

Eller som den erfarna stressforskaren Peter Währborg skriver i Göteborgs Posten: ”På samma sätt som rent vatten och god hygien än gång räddade människor från undergång i infektioner är det med den moderna ohälsan. Det går inte att bota smittkoppor med kosmetika lika lite som det går att bota utmattningssyndrom med att förbjuda utmattning och rätten till sjukskrivning när man inte längre kan arbeta.”

Låt oss bekämpa det sjukliga arbetslivet, inte de som faller offer för det.