Men inte bara att bli informerad. Det är rimligt att du förväntar dig att public service ska verka enligt en agenda som börjar med att någon absorberar sanningen att framtiden är villkorad med att utsläppen av växthusgaser sjunker drastiskt och omedelbart.
Så är det inte idag.
SVT-nyheterna sammanfattade 2017 med en krönika som helt utelämnade klimatet. Trots extremväder, bränderna i Kalifornien, COP23 i Bonn… Sedan ringde man in 2018 med att trivselvinkla att migrerande fåglar stannar kvar eftersom årstiderna smetats ut.
”Det kan väl vara positivt också?”, sa reporter.
”Ja, jag vill ha lite varmare”, svarade jovialisk ornitolog.
Ett av för många skräckexempel.
Oktober kom med rekordtemperaturer i norra Sverige. Aldrig tidigare har Västerbotten och Norrbotten haft över 20 grader så sent på året. SVT-nyheterna lät en meteorolog analysera:
”Det blev bara varmt! Det händer lite då och då.”
Och:
”Passa på att njuta.”
Kritiken mot public service har tilltagit för varje misslyckande att fullfölja uppdraget att rapportera i ”allmänhetens tjänst”. Klimatet skenar. Utsläppen måste minska men fortsätter öka. Alla kommer att påverkas. Alla som lever nu, alla som lever efter oss.
Vad kan vara mer relevant för den breda allmänheten?
Som nu får finna sig i bisarra tips om hur man förstör klimatet lite mindre genom att flyga rakt till destinationen.
Amerikanska tv-bolag (ABC, CBS, NBC) ägnade mer utrymme åt att bevaka Kanye West på besök hos Donald Trump än det senaste larmet från FN:s klimatpanel, berättar Genevieve Guenther. Hon har startat organisationen EndClimateSilence.org med ett enda syfte, att hjälpa medier att begripa orsak och verkan vad gäller klimatförändringarna, för att sedan kunna rapportera satt i sammanhang. Problemet är inte att medier nonchalerar stormar, bränder och torka. Det är att medier förmedlar konsekvenserna utan att nämna klimatet, som krymper till en avgränsad fråga – vetenskap, miljö, teknik – snarare än en angelägenhet för alla läsare/tittare/lyssnare, väsentlig för alla tänkbara bevakningsområden. På några minuter förklarar hon i en intervju med CNN varför medier havererat och vad de kan göra åt saken. Lyft klimat från nisch till högsta prioritet. Erbjud kontext.
Veckan efter att FN-rapporten släppts figurerade Annie Lööf nästan dubbelt så många gånger i svenska medier som IPCC. Betyder det att regeringsbildningen är viktigare än mänsklighetens framtid? Nej, men att så gott som samtliga svenska medier inte ser klimat som högsta prioritet (även om rapporteringen har ökat).
Dagens ETC gör en annan värdering. Jag vet vad vi kan få för spridning för granskningar om, säg, subventioner till flygindustrin. Men public service är public service, varje dag med miljonpublik. Enormt genomslag. Och ett särskilt ansvar, kopplat till sändningstillståndet och hur journalistiken finansieras.
Så varför är resultatet undermåligt?
Inköpta dokumentärer, sporadiska försök, fragmentering i stället för fokus, enskilda specialsatsningar (”Klotet”) och omställning förpackad i underhållning (”Storuman forever”) förslår inte.
Okunskap? Nja. Ängslighet för att producera klimatmedveten journalistik när högerpopulisterna väntar med anklagelser om vänstervridning? Möjligen. Eller har public service en självbild som leder till passivitet i mötet med den nya tidens utmaningar?
Det finns grupper som hävdar att det är agenda att uttrycka att vi faktiskt borde rädda klimatet. Ekots chef Olle Zachrison lägger sig intill det argumentet efter att Axel Andén på Medievärlden sablat ned ett inslag om världens längsta reguljära flyglinje:
”Som nyhetsredaktion inom public service ska vi sakligt presentera fakta och ge en allsidig bevakning av aktuella frågor. Det är inte vårt uppdrag att bedriva åsiktsjournalistik.”
Zachrison ger som exempel på åsiktsjournalistik att Andén vill att ”privatpersoners flygande bör drivas i en viss riktning”. Ja, Andén tycker att svenskar ska flyga mindre. Det tycker inte Zachrison. Han tycker nämligen ingenting. Förutom att det är fel när journalistik tycker, vilket vore att ”byta ut relevant nyhetsrapportering mot tesdriven åsiktsjournalistik”.
Vår civilisation tar livet av sig.
Genom att lansera 19 timmar långa flygresor – och genom att rapportera om detta som en spännande happening.
När jag skriver det här har snart 7 000 personer allierat sig med en kampanj som ställer två krav till SVT och SR. Sänd daglig bevakning av klimat och miljö – klimatnytt – i anslutning till nyhetssändningar. Beakta klimat och miljö i all nyhetsrapportering.
Ja, tack.
Skriv under du också.
Klimatnytt skulle göra skillnad.
Klimatperspektiv skulle definitivt göra skillnad.
Sedan borde sändningstillståndet uppdateras med en spetsig – tesdriven! – åsikt om klimat, att lägga till redan befintliga åsikter om demokrati och alla människors lika värde.
Det verkar inte riktigt ha sjunkit in ännu:
Inför klimatkollaps kan ingen förhålla sig neutral.
Vi tvingas välja sida.
För eller emot.
