Tidningen Kommunalarbetaren har gått igenom de senaste årens nedskärningar i äldreomsorgen. 2024 beräknas två tredjedelar av Sveriges kommuner dra ned ytterligare. 

Enligt Kommunalarbetaren gör många detta genom att dra ned på bemanning under natten, i det tysta, medan resten av samhället sover.  

Budgetkalkyler sys ihop med hjälp av kameror, men inte hjälper det när det inte finns personal nog att lyfta en äldre människa som ramlat. 

Från Storfors berättar undersköterskan Karin Eriksson att hon ofta är hänvisad till att lägga en kudde under personens huvud och låta den ligga kvar. Detsamma kan gälla för kräks och bajs och detta är numera verklighet runt om i hela landet.  

Några som fått nog av att springa allt snabbare med allt färre kollegor i sin bransch är Vårdförbundet. I veckan utlyste sjuksköterskor, barnmorskor och andra medlemmar en övertids-, mertids- och nyanställningsblockad.  

Förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona har strandat. 64 000 medlemmar berörs.  

Facket har varslat efter en lång historia av nedskärningar. Övertidstimmar klockas in år efter år, personalen slits ut och många slutar. Så skapas en ond spiral som måste brytas. Det är inte förvånande att blockaden har stort stöd bland allmänheten.  

Det är så här svenskt motstånd ser ut.  

Egentligen skulle landet behöva en stor sympatistrejk för hela välfärdsområdet, men högern vill knappt veta av några strejker över huvud taget. Det är nämligen så jobbigt när människor som drabbas av politiken gnäller. Bäst att förbjuda det rakt av så blir det lättare att sova om natten medan pensionärerna ligger övergivna i sina kroppsvätskor.  

I början av året publicerade Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro en brett kritiserad rapport som föreslår kraftiga inskränkningar av strejkrätten. Inga sympatistrejker, inga åtgärder “som drabbar utomstående” och att helt skrota strejkrätten i grundlagen var några av punkterna.  

​Timbros rapport, som av LO anklagats för att vara ett beställningsverk från Svenskt Näringsliv och som min Dagens ETC-kollega Annie Croona skrivit om tidigare, uppkom i sviterna av Tesla-konflikten som fortfarande pågår.  

Inte heller Vårdförbundets strejk skulle i Timbros nya Sverige vara tillåten. På kort sikt kan den nämligen gå ut över patienter även om den syftar till att stärka patientsäkerheten genom utvilad och trygg personal. Sådant ska klassas som “samhällsfarligt” och därmed bli lagvidrigt.

Vi ser en liknande inställning fräta igenom hela samhällsordningen. Svenska modellen ska ut, solidaritetsrörelser för Palestina ska tystas och klimataktivister behandlas plötsligt som farligare än själva klimatförändringarna.  

I högerns Sverige gör man inte motstånd, man minglar till sig fördelar och blir en del av råttkungen. 

Så förflyttas resurser från välfärden till privata fickor. Så kan en svensk finansminister föreslå skattesänkningar medan demensboenden går på knä och sjuksköterskor och barnmorskor varslat om en storblockad. Så kan en klimatminister fortsätta pågå trots kritik från Sveriges samlade klimatexperter. 

Låt därför första maj bli en sympatidag för alla som står i frontlinjen. För människorna i Gaza, för klimataktivister runt om i världen och för den personal som i sjukhuskorridorer, äldreboenden och på cykelsadlar gör allt yrkesstoltheten kräver för att vända den här skutan.  

Det är så här svenskt motstånd ser ut. Vi samlar oss och organiserar oss. Vi förhandlar och skriver mötesprotokoll. Vi finns utanför riksdagen, på universiteten och på arbetsplatserna. 

Och inget kan få oss att tystna.