Vad hände? I våras konstaterade riksdagsledamot Boriana Åberg (M) att absolut ingenting hände. Hon ställde frågan till Stefan Löfven: ”Avser statsministern att hålla sitt vallöfte om att införa CSN-lån till körkort?” Det blev ansvarig minister, Aida Hadzialic (S), som fick svara. Hon skyllde på de som fällt den rödgröna regeringens budget. Politik blir inte slagkraftig om den bakbinds. Men regeringens ambition att hjälpa till med körkort? Under beredning av regeringskansliet. Det beskedet kom i april.

Eftersom ångrade löften brukar förpassas till regeringskansliet för att glömmas och dö, finns all anledning att ställa om frågan. Ja, i oktober pågår fortsatt beredning, hälsar pressansvarig för Hadzialic. Nej, ingen bortre tidsgräns.

Det var det vallöftet.

”Ingen ung person ska behöva gå arbetslös bara för att man inte har råd att ta körkort.” Så lät det hos Socialdemokraterna i fjol. Rättvisa förutsättningar oavsett bakgrund. Ett statligt ingripande med jämlikhet som målsättning. Förslaget om CSN-lån tog fasta på att majoriteten av arbetsgivarna inom Svenskt näringsliv kräver körkort, samtidigt som andelen körkortslösa mellan 18 och 24 har ökat markant.

Det kan finnas många bidragande orsaker till att färre fixar körkort. Som pågående urbanisering, som utbyggd kollektivtrafik, som förlängd ungdomstid. Vem anser sig behöva körkort? Det är en aspekt. Men en annan som vi inte ska låta Socialdemokraterna förtränga: Vem kan betala?

”Det finns mycket som tyder på att ungdomar med lägre utbildning och som kommer från socioekonomiskt svagare bakgrund tar körkort i betydligt lägre utsträckning än de med eftergymnasial utbildning”, säger Åsa Aretun, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) till Göteborgs-Posten.

Hur många svenskar 20–29 år har körkort (år 2012)? 70 procent. Men om de som bara har nioårig grundskola ställs mot det genomsnittet: 35 procent. Statistiska centralbyrån visar dessutom hur stor skillnaden är mellan 29-åriga kvinnor, där sju av tio av har körkort bland dem med högre utbildning, jämfört med två av tio bland dem med grundskola.

Själv har jag tagit min allra första körlektion. Krypa framåt med kopplingen, gasa, bromsa, svänga, växla upp och ner. Det var gastkramande. Jag har aldrig suttit bakom en ratt tidigare, så även om läraren gav mig komplimanger för följsam pedalhantering lär det bli dyrt, väldigt dyrt. 30–35 lektioner. Halkbana. Teori. Uppkörning. Bara om jag råkar ha en exceptionell inlärningskurva vad gäller motorfordon kan det klaras av för mindre än 25 000 kronor.

Körkort har utan tvekan blivit en klassfråga. Hur ska en 18-åring mäkta med om den inte får ekonomiskt stöd hemifrån? Om inte en förälder (eller annan) satsar både egen bil och tid på att ge övning?

”Unga som har sms-anställningar får ju inte ens ihop till mat åt katten. Körkort förutsätter att föräldrarna har råd att betala”, sa Transports ordförande Lars Lindgren till tidningen Arbetet apropå Socialdemokraternas förslag.

Därför är det minst sagt synd att regeringen drar benen efter sig. Men något gott kan ändå komma ur ett snart brutet löfte (som Löfven gjorde en stor sak av i sitt sommartal). Tänk om regeringen förbättrar förslaget. Tänk om den skulle återkomma med en reviderad satsning som vill betydligt mer än att låna pengar, villkorat av studieresultat.

Det finns flera spännande möjligheter. En är att körkortsutbildning blir tillval på gymnasiet (som bland andra Transport föreslår). Men jag tilltalas av tanken på en transferering, alltså inte ett lån utan snarare ett körkortsbidrag. Samma år som du fyller 18 har du möjlighet att få 25 000 kronor. Helt oavsett din familjs inkomst. Spelar ingen roll om det står tre eller noll bilar i garaget. Alla som vill ta körkort har rätt till 25 000 kronor.

Antingen kan vi räkna dunsarna som uppstår när borgerliga ekonomer faller till marken, chockerade över hur hiskeligt dyrt detta skulle bli för samhället. Eller så kan vi räkna fram hur lindrig och försvarbar kostnaden faktiskt är, speciellt om vi ställer den mot katastrofal ungdomsarbetslöshet och körkort som privilegiemarkör.

I år blir kullen som är född -97 myndig, totalt 102 823 svenskar. Vill alla ta körkort? Inget problem. Staten betalar i så fall ut 2,6 miljarder. Varför inte kvitta mot beskattning av arv eller förmögenhet? Ett tips till Aida Hadzialic som uppenbarligen bekymrar sig över trångt budgetutrymme. Och den sortens beskattning skulle räcka till långt mer än ”bara” körkort för drygt 100 000 unga.

Fler på vägarna. Ännu mer av bilsamhälle. Är det riktigt klokt? Nej, tyckte Grön ungdoms språkrör Lorentz Tovatt: ”Ibland får folk det att låta som om det är en mänsklig rättighet att ha körkort.” Jag kan förstå hans reservationer, men körkort bör ändå ses som en rättighet, om inte mänsklig så medborgerlig. Alla ska kunna transportera sig, även där kollektivtrafik saknas.

Det behöver inte vara en fossil fälla. Ge alla chans till körkort. Men investera minst lika mycket i att utveckla infrastrukturen för ett miljömässigt hållbart system. Laddstationer. Bilpooler.

Vad sägs, regeringskansliet?

Det vore klädsamt med ett färdigt förslag senast till nästa budget.