Ett tydligt bevis på att vi lever i en mansdriven värld då ungdomslitteraturens rike egentligen är starkt kvinnodominerad.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Bilden en frammanar inom sig när en tänker på författare är ofta en äldre man, kanske John Steinbeck vid sin skrivmaskin med ett glas whiskey. Eller om när det pratas om svenska författare så dröjer det inte länge innan en hör ”Strindberg! Strindberg! Strindberg!” mässas. Visserligen skrev de inte ungdomslitteratur, men i sammanhanget är de ändå relevanta då de ständigt läses av ungdomar.
Undersökningen gjordes av SVT:s Kulturnyheter, för att se vilka böcker svensklärare låter elever i nionde klass läsa. Topp tio består av åtta män och två kvinnor. Tre av titlarna, är faktiskt ungdomslitteratur, I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt Pojken i randig pyjamas av John Boyne, vilken egentligen marknadsförs för ålderskategorin 9–12 år. Att de båda böckerna skrivna av kvinnor är högst prisade, till exempel vann båda Augustpriset och I taket lyser stjärnorna tilldelades dessutom debutpriset Slangbellan, får en att misstänka att kraven som ställs på kvinnliga författare är högre.
Detta trots att ungdomslitteraturens värld redan i dag är högst kvinnodominerad. Större delen böcker för barn och unga är skrivna av kvinnliga författare. Böckerna handlar oftare om kvinnliga karaktärer, och de som huvudsakligen läser böcker, oavsett ålder, är tjejer och kvinnor. Dessutom är det så gott som uteslutande kvinnor som jobbar på barn- och ungdomsförlagen i Sverige, 80 procent av Sveriges bibliotekarier är kvinnor och 73 procent av grundskolelärarna i Sverige är kvinnor. Trots allt detta är det alltså troligare att böckerna som läses är skrivna av män. Och till en helt annan målgrupp.
Det är troligare att niondeklassare läser August Strindbergs Ett halvt ark papper snarare än litteratur som faktiskt är skriven för dem. Det är också troligare att de läser Jan Guillous Ondskan, eller troligast till och med då den toppar listan. Ondskan är visserligen ett verk som handlar om en ung person, men som sållar sig till majoriteten i boktraven genom att vara skriven av en manlig författare och genom att ha en manlig huvudkaraktär. Med vuxna människor som tilltänkta läsare. Men med på listan finns också Jonas Gardells Ett ufo gör entré och, så klart, John Steinbecks Möss och människor, som även de följer mönstret.
Här bredvid finns därför ett axplock ungdomsromaner och två grafiska romaner att läsa istället, oavsett hur gammal du själv är. Samtliga är skrivna av unga svenska författare, alla kvinnor, varenda titel är publicerad i år och alla har en ung kvinnlig huvudkaraktär. En grupp som ständigt blir förbisedd eller vars intressen förlöjligas i media och sociala medier. Men här finns det verkligen stor litteratur att hämta, med runda, dynamiska karaktärer, fantastiskt språk, med djupa och vitt spridda ämnen. För läsaren finns både förståelse och igenkänning att hämta. Så här är det och så här känns det att vara ung tjej i Sverige 2016.
P.S. Vi måste börja prata om ungdomslitteratur på det adekvata sätt det faktiskt förtjänar. Ta exempelvis två tokhyllade böckerna skrivna av kvinnliga författare; Sylvia Plaths Glaskupan, Magritte Duras Älskaren. Båda handlar om unga vuxenblivande kvinnor, precis som så många av ungdomslitteraturens böcker. Den nyss utkomna Tripprapporter av Tone Schunnesson är ett tredje exempel. Den jämförs med Hunter S. Thompson och Charles Bukowski och höjs till skyarna, välförtjänt aboslut, men den ges ett helt annat medialt utrymme samt diskuteras om på ett helt annat sätt än ungdomsromanerna. Detta trots att varken romanernas handlingar eller karaktärer befinner sig långt ifrån ungdomslitteraturens.
