Satsningen Konst händer drivs av Statens konstråd som del av en regeringssatsning för att främja kulturverksamheter i områden med lågt valdeltagande. Konstrådet ska rikta sig mot miljonprogramsområden och förhoppningen är att de tre projektåren resulterar i ny offentlig konst och offentliga platser.
– Eftersom vi vet att det finns en stor projekttrötthet i miljonprogramsområden har vi valt att arbeta på samma platser under hela projekttiden, berättar Magdalena Malm, direktör på Statens konstråd.
– Vi vill också skapa lokalt ägandeskap. Det är civilsamhället som initierar projekten. Man kan ansöka om att göra det utifrån en specifik plats eller situation och sedan tittar vi på konstrådet på vilka förutsättningar som finns att utföra projekten.
Kommer ”ovanifrån”
Sonia Sagan är konstnär, filosof och kulturaktivist och jobbar som projektledare på Botkyrka konsthall. Hon kallar satsningen för ett ”tveeggat svärd”.
– Projekttrötthet sätter fingret på en del av problemet, men det handlar också om att kulturinstitutioner och myndigheter genomsyras av bristande representation. De som får i uppgift att göra samhällsanalyser i konstnärligt syfte kommer oftast ”ovanifrån”. I orten finns av många olika skäl inte samma förutsättningar att utveckla en bred förankring i frågor som rör exempelvis konst, men det beror inte på bristande idéer.
Sonia Sagan skulle vilja se att man vågade ta in bakgrundsunderlag från befolkningen, inte bara organiserade föreningar.
– Invånarnas berättelser har mest relevans för platsen. Det som står i vägen för en framgångsrik medborgardialog är en rädsla för experimentella lösningar, man vill göra saker ”på rätt sätt” istället för att våga satsa brett. Men jag tror att det skulle kunna bli en grogrund för folklig förankring.
”Prövar oss fram”
Magdalena Malm menar att Konst händer utgår från den här typen av kritik.
– Det är därför vi har valt att vara på samma platser under hela tiden och att satsningen får konkreta resultat som ska finnas kvar efteråt. Verk vi jobbar med handlar ofta om ämnen som alla kan relatera till eftersom vi har en publik som många gånger har få förkunskaper. Men vi tar oss an projektet utifrån att vi inte kan allt. Vi prövar oss fram och kommer lära oss en del av uppdraget.
Sonia Sagan håller med om att den här typen av satsningar är svåra.
– Samtidigt måste konstrådet våga vara självkritiskt. Jag har tyvärr sett fler misslyckade försök till medborgardialog än lyckade, men hoppas att detta ska bli annorlunda.