Fråga: Jag är kvinna som varit mer eller mindre lyckligt gift i snart 15 år. Vi har det bra, men vi har så klart haft vår del av vanliga motgångar som nog de flesta har. Jag älskar min man, vi trivs ihop och jag vill egentligen fortsätta relationen. När det gäller det sexuella har vi dock väldigt olika önskemål. Min man tänder på smärta – men jag vill inte tillfoga honom den. Vad ska jag göra? Måste vi skilja oss eller kan han få söka sin smärta hos andra och så fortsätter vi leva ihop? Sex är inte så viktigt för mig. Hur hanterar man en situation där man gillar så pass olika saker när det kommer till sex? Sånt här är det ju inte så lätt att ta upp i fikarummet direkt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Svar: Jag har full förståelse att du inte tar upp detta i fikarummet, även om jag tror att fler känner igen sig än du kanske tror. Självklart måste ni inte skilja er för detta. Däremot låter det som att ni behöver hitta ett sätt att leva på som ni är nöjda med båda två. Jag tänker att det är bra att ni funderar på hur ni verkligen vill ha det i er relation och inte fastnar i den gängse bilden av hur en relation ”ska” se ut. Det kan vara svårt att få ihop det när man har väldigt olika preferenser. Vissa par löser det genom att de försöker hitta en gyllne medelväg som båda kan känna sig ok med.
För vissa par är det svårare, medelvägen kanske inte gör någon nöjd egentligen. Jag tycker inte man ska göra våld på sig själv och göra saker som man tycker känns obehagliga eller går emot det man vill. Då kan det vara bättre att hitta andra lösningar. När det gäller hur man ska ha det i relationen är det något som kan må bra av att man omförhandlar lite då och då. Det är lätt att ta för givet vad som till exempel ska räknas som otrohet och vad som anses vara ok, utan att det egentligen är det som passar en bäst.
Om du känner dig okej med att din man söker sig till andra för att få sexuell tillfredställelse och han också känner att det fungerar för honom ser jag inte några hinder för att lösa det så. Men då är det bra om ni verkligen pratar igenom hur ni vill ha det innan, vilka tankar och funderingar ni har, och att ni fortsätter att kontinuerligt pratar med varandra under tiden. Överenskommelser är inget statiskt, utan kan omförhandlas. Strunta i hur andra har det och försök hitta ett sätt som fungerar för er.
Läs också tidigare sexspalter:
”Hur ber jag min fru om närhet och sex?”
”Jag måste tvinga tillbaka tankarna till nuet och sexet”
”Lusten har försvunnit”
”Måste vi ha barnvakt för att få till det?”
”Hur undviker jag att göra någon illa?”
”Han kommer efter 30 sekunder – vad ska vi göra?”
”Sex är väldigt ångestladdat för mig – hur får man hjälp?”
”Vad kan jag göra för att avdramatisera sexet och få henne att slappna av?”
”Jag vill verkligen kunna vara i stunden och få orgasmer”
”Jag har svårt att inte komma om jag inte kopplar bort tankarna från nuet”
”Jag kommer fyra gånger oftare än han gör. Det stressar mig.”
”Mina bröstvårtor är känsliga och okänsliga samtidigt”
”Kan inte komma om jag inte fantiserar samtidigt”
”Efter tio år och två barn har min man och jag inte sex alls”
”Går det att öva upp förmågan att dra ut lite på det roliga?”
”Knepigt med piller som ska öka kvinnors sexlust”
”Hur och när pratar man bäst med sitt barn om sex på ett normkritiskt sätt?”
”Varför kräver inte alla vettiga män ett vettigt p-medel?”
”Vad gör sexpillren egentligen med kroppen?”
”Jag tycker snippa låter så fånigt och tillgjort”
”Hur mycket styrs sexet av mannens utlösning?”
”Blir så ledsen. Vill ju inte sluta med sex!”