– När vi inte längre kan påverka samhällsutvecklingen tenderar vi att vända fokus inåt oss själva, säger Carl Cederström, lektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tillsammans med André Spicer, vid Cass Business School i London, har han skrivit boken Wellnessyndromet, en dyster diagnos på hur vår jakt på hälsa och lycka har blivit en osund besatthet i dagens västerländska samhällen.

Enligt Cederström har vi gått från att värdera kollektivets välbefinnande till att betona ett individuellt dito – för många i form av en ständig jakt på den perfekta dieten och träningsformen. Träningstrenden hyllas ofta som något positivt och sägs leda till en friskare och sundare befolkning. Mindre uppmärksammat är att just denna strävan efter hälsa och lycka kan slå tillbaka, att den som ”misslyckas” och inte förmår leva upp till rådande ideal ofta fylls av skuldkänslor och självförebråelser.

Bokens skildring av wellnessamhället är dels en beskrivning av hur människor på grund av sundhetshysterin utvecklar en osund relation till sin kropp, dels en politisk analys av hur samhället blivit allt mer individorienterat och bestraffande. För femtio år sedan hade vi större fokus på att ingå i ett kollektiv och acceptera gemensamma normer, idag förväntas vi ta ansvar för oss själva. Den som misslyckas får skylla sig själv.

Triathlon på cv:t

Tidiga exempel på färdriktningen som Cederström tar upp är Kalmar vatten som räknar träningen i gymmet som ett plus vid lönesättning, och lärare i Chicago som får böta om de inte delar med sig av biometriska hälsodata.

Flera vd:ar omger sig bara med medarbetare som sprungit maraton och ser triathlon som en viktig punkt på cv:t.

– I dag är det bara en sund kropp som är idealet, inte en sund själ. Att söka sanningen utanför sig själv genom att läsa en bok är själva antitesen till dagens norm. Vi riskerar att hamna i en kulturell och intellektuell öken, varnar Cederström.

Vad är en wellnesstat?

– När man, på en skala mellan ett och tio, jämför länder utifrån hur lyckliga dess medborgare är. Sådana mätningar har inget med strukturella förhållanden eller fördelning av resurser att göra utan representerar istället ett mått på varje individs förmåga att vara positiv och optimistisk. I till exempel USA tränas arbetslösa av coacher som förbjuder dem att använda ordet arbetslös, eftersom det befäster en negativ attityd. Att få ett jobb eller inte koppas alltså samman med ens attityd. Det är utmärkande för vår tid, menar vi.

Det luktar nyliberalism.

– Det vi beskriver ligger nära det nyliberaler brukar lyfta fram, såsom positivt tänkande och fokus på individen, men fenomenet kan lika gärna beskrivas som en yttring av kapitalismen. Man talar inte längre om politik i konkreta termer. Ingen tycker att den här utvecklingen är särskilt bra, men man ser inte heller någon möjlighet att bryta den. På ett högre plan är det ett slags politisk depression, ett slags politisk apati.

Varför har det blivit såhär?

– På 70-talet, efter Watergate och Vietnamkriget, blev människor också politiskt deprimerade och vände sig inåt. Men då mer för att komma bort från den borgerliga normen och ägna sig åt något som var givande och meningsfullt, det vill säga sig själva. Den individualism vi ser idag, inte minst bland unga, tar sig snarare uttryck i att göra sig anställningsbar, attraktiv och att skapa ett personligt varumärke.

Har mindfulness blivit en stressfaktor i sig?

– Det kan vara så, men många håller på med mindfulness för att kunna hantera sin egen vardag. Istället borde vi fokusera på det som orsakar behovet – det vill säga en osäker arbetsmarknad, höga krav, känslan av att inte räcka till, stress ...

Är wellnesstrenden en klassmarkör?

– Absolut. Det är omöjligt att bortse från klassaspekten. I populärkulturen i Storbritannien skildras arbetarklassmänniskor som estetiskt motbjudande, vilket i sin tur får konsekvenser för den moraliska synen på människor.

Så vad ska man göra?

– Man ska komma ihåg att moral och etik inte är detsamma som hälsa. Vi borde också acceptera våra begränsningar; att vi måste tampas med de tomrum i livet som är naturliga och inte försöka fylla dem med fantasier om den perfekta kroppen och det perfekta livet. 
 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.