Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten. Det är titeln på Åsa Mobergs nya bok som närmast liknar ett uppslagsverk över kärnkraftens historia. På knappt 300 sidor går hon igenom allt från atombombens tillkomst till olyckan i Fukushima och när Dagens ETC besöker henne i hemmet i norra Skåne berättar hon att de historiska pusselbitarna gett henne nya insikter om kärnkraften. Till exempel att den inte är någon unik teknik, utan på många sätt liknar ett konventionellt ångkraftverk, fast med ett farligare bränsle.
– Retoriken har varit så uppblåst kring kärnkraften att jag inte riktigt förstått det förrän nu, trots att jag ägnat frågan vansinnigt mycket tid i hela mitt liv. Kärnkraften är helt enkelt en vattenvärmare, men det är få som fattat det, säger hon.
Militära motiv
Nya boken visar också att det aldrig varit ekonomiska intressen som i första hand stått bakom kärnkraften. Istället är det en militär logik som drivit på.
– Alla länder som byggt kärnkraftsreaktorer har haft militära motiv i grunden, även Sverige. Hade vi inte haft planer på att bygga egna atomvapen hade vi aldrig haft någon kärnkraft, säger Åsa Moberg.
Sverige framstår som en riktig kärnkraftsnation. Förutom att vara det minsta landet i världen som drömt om egna atomvapen finns här flest reaktorer per capita. Hela tio stycken på en befolkning på dryga nio miljoner.
Flyttade ifrån Forsmark
Åsa Moberg blev tidigt motståndare till kärnkraften och frågan har präglat hennes liv. Hon engagerade sig för linje 3 i folkomröstningen och efter förlusten lämnade hon både sitt parti, Socialdemokraterna, och orten Gimo där hon bodde. Socialdemokraterna och Olof Palme hade svikit och Gimo låg för nära Forsmark där kärnkraftverket skulle till att laddas. Dagen efter folkomröstningen gav sig Åsa och dåvarande sambon ut för att leta nya hus. Experterna hade sagt att 17 mil skulle vara ett säkert avstånd så paret satte sig ner med karta och passare och ritade cirklar runt Sveriges alla kärnkraftverk. Till slut hamnade de i Västerdalarna, nära norska gränsen.
– Det ironiska var att våra gamla hemtrakter sedan drabbades av radioaktivt nedfall, men inte från Forsmark utan från Tjernobyl. Nedfallet hade ju lika bra kunnat hamna uppe hos oss om det regnat där, så lärdomen blev till slut att det inte går att flytta ifrån risker.
Åsa Moberg hoppas kunna väcka liv i kärnkraftsfrågan som på senare år varit så iskall att hon själv blev förvånad när förlaget Natur & Kultur ville ge ut hennes bok. Men hennes förhoppningar är små.
– Chanserna känns inte så stora med tanke på att inte ens Fukushima lyckades göra det här till ett hett ämne igen, säger hon.
I Tyskland vaknade kärnkraftsmotståndet omedelbart efter Fukushima med ett avvecklingsbeslut som följd, men i Sverige fick olyckan ingen som helst inverkan på debatten. Åsa Moberg tycker att det är märkligt. Trots att kärnkraftsförespråkare i alla tider sagt att risken för härdsmältor är minimal har det inträffat vid hela åtta reaktorer runt om i världen.
Avveckling i det tysta
Men trots att debatten är obefintlig och kärnkraftsmotståndet på reträtt förutspår Åsa Moberg att kärnkraften kommer att avvecklas. Faktum är att det redan idag stängs fler reaktorer än vad det startar nya. Japan stängde alla sina 54 reaktorer efter Fukushima-olyckan 2011 och enligt Åsa Moberg är det osäkert hur många som startas igen.
– Min gissning är att kärnkraften kommer att finnas i 20 år till. Om det skulle hända en till stor olycka kan det gå fortare än så, men annars kommer reaktorerna att stängas i takt med att de blir för gamla. De flesta är byggda på 70-talet och går redan på övertid.
Hon tror att kärnkraften blir en historisk parentes, medan kraftkällor som tidigare beskrivits som föråldrade seglar upp som de framtida lösningarna. Hon tar biomassan som ett exempel som avfärdats med argumentet som ”vi kan inte backa in i framtiden” men som idag täcker en tredjedel av energianvändningen i Sverige.
Eon fick backa
Klimatfrågan har gett kärnkraftsförespråkare nya argument och ofta hävdas det att kärnkraften är klimatneutral. Ren nys, enligt Åsa Moberg som pekar både på forskning och på ett aktuellt fall granskat av Konsumentverket. Sett till hela livscykeln är kärnkraften den kraftkälla som släpper ut näst mest koldioxid efter kol och olja och när Eon började marknadsföra den som klimatneutral fick de backa.
– Nu finns det papper på att de inte får kalla kärnkraften klimatneutral så jag hoppas att det blir svårt att använda det argumentet i den kommande valrörelsen.
Orolig över Ukrainas reaktorer
Vi sitter i det ljusa köket i villan i Lerberget i Höganäs kommun. Det är Åsa Mobergs nuvarande man, inredningsarkitekten Bror Boije, som ritat huset och mängden fönster ger fri sikt ut mot havet. På bordet har hon dukat fram både te och en rad böcker och häften om kärnkraft. Åsa Moberg kallar sig själv nörd och lusläser all statistik hon kommer över om världens alla kärnkraftverk.
– Just nu är jag mest orolig över alla reaktorer i Ukraina, det finns 15 stycken. Hur ska det gå med dem om det blir krig?
