BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Men att få människor i Rinkeby och Tensta att ställa upp med namn och bild i en enkät visade sig lättare sagt än gjort. De jag talade med ville gärna svara på mina frågor och vittnade om att kriminella gäng tagit över och sprider social oro och otrygghet i området, men till följd av rädsla för repressalier från gängen, ville ingen ställa upp med namn och bild i tidningen.

– Ingen går säker här, politikerna måste göra något. Om de inte vet hur, så får de vända sig till någon expert på området. De här våldsamma ungdomarna vet ingenting om samhället. De är sjuka, de förstår inte att polisen är här för vår skull och att vi måste hålla samman som en helhet för att samhället ska bli bättre, säger busschauffören Mostafa.

Lotta som sitter på en bänk utanför mataffären med sin tonårsdotter säger att de känner sig otrygga.

– Polisen och brandkåren kommer ju hit för att göra sitt jobb, då ska de inte attackeras av stenar och brandbomber. Tänk om något skulle hända våra barn och vi behöver en ambulans snabbt. Man hör ju att räddningstjänsten och ambulanserna hela tiden blir fördröjda, eftersom de kräver poliseskort för att köra in i området. Det är ju helt förfärligt, säger Lotta.

Åsikterna om de bakomliggande orsakerna till den sociala oron och gängkriminaliteten varierar lika mycket bland innevånarna i Rinkeby, som de gör i vilken politisk eller medial debatt som helst.

Lotta tror att bristen på sysselsättning för vuxna och fritidsaktiviteter för barn och unga är en avgörande orsak. Mostafa tror på strängare regler och bättre barnuppfostran. Andra talar om klass och bristande kunskap, kunskap om hur samhället håller ihop och utvecklas i positiv riktning.

Personligen tror jag (precis som kriminologen Camila Salazar belyser här intill) att ungdomar som upplever sig vara svikna av civilsamhället tyr sig till kriminella gäng och riktar sin ilska mot blåljuspersonalen.

Efter att ha gått bet i Rinkeby tar jag tunnelbanan en station, till Tensta, för att där göra ett nytt försök att få boende att träda fram och säga sin åsikt. Men även här möts jag av människor som känner sig rädda för att uttala sig om situationen i området, ingen vill ställa upp med namn och bild i tidningen.

Efter att ha talat med ett antal personer under cirka 20 minuter i Tensta centrum konfronteras jag av tre unga killar i 20-årsåldern. Den ena killen vänder sig mot mig och frågar vad jag håller på med.

Efter att ha redogjort för mitt uppdrag och förklarat att jag är reporter, blir han aggressiv och säger åt mig att genast lämna området, om jag inte vill få både mig själv och min kamera sönderslagen.

– NU! Gå nu! Snabba dig, annars smäller det, skriker han efter mig.

Då jag dagen efter berättar om incidenten för polisassistenten Hanif Azizi, då vi träffas för intervjun, är han inte förvånad.

– Det är ganska talande för situationen i Tensta just nu. Gängen vill inte se poliser eller journalister i området. De vill inte att någon ska avslöja deras verksamhet, säger han.